Publicerat 13 mars 2024 i kategorin Artiklar

K10 eller K12 – vilken blankett ska man använda?

K10 och K12 är två blanketter som är starkt förknippade med deklarationen för ägare till fåmansföretag. Men när ska man använda vilken blankett när man har sålt en andel eller fått utdelning?

Andelar i ett fåmansföretag 

Den som har fått utdelning från andelar i ett onoterat bolag eller har sålt andelar behöver redovisa detta på blankett K10 kvalificerade andelar – fåmansföretag eller blankett K12 okvalificerade andelar – onoterade företag. Vilken blankett man ska lämna på beror på om innehavet av andelarna är kvalificerat eller inte. Blankettvalet beror på om delägaren eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning i fåmansföretaget eller i något av företagets dotterföretag under året eller de senaste fem åren.  

Om delägaren eller närstående har varit verksam i betydande omfattning är andelen kvalificerad och då ska utdelningen eller kapitalvinsten redovisas på blankett K10. Om delägaren eller närstående däremot inte varit verksamma i betydande omfattning eller om det finns ett utomstående ägande som gör att andelen inte är kvalificerad ska utdelningen eller vinsten redovisas på blankett K12. 

Aktiv i fåmansföretaget – blankett K10  

Om delägaren eller någon närstående har varit aktiv i fåmansföretaget under beskattningsåret eller de senaste fem åren är andelen kvalificerad. Det spelar ingen roll om man har tagit ut lön eller inte. Det avgörande är om man har utfört arbete i en viss omfattning som genererat intäkter.  

På blankett K10 ska delägaren redovisa utdelning eller kapitalvinst om andelarna har sålts under 2023. Hur beskattningen ska bli styrs till stor del av det så kallade gränsbeloppet. Gränsbeloppet bestämmer hur stor del av utdelningen/kapitalvinsten som ska beskattas med 20 procents skatt i inkomst av kapital. Utdelning/kapitalvinst som överstiger gränsbeloppet beskattas i inkomst av tjänst upp till en viss nivå.  

Den del av gränsbeloppet som inte utnyttjas får sparas till nästa år. Det är bra att lämna in en blankett K10 till Skatteverket och beräkna gränsbeloppet även om man inte har mottagit någon utdelning eller sålt några andelar. På det sättet har man bättre kontroll på hur stort det sparade gränsbeloppet är. Det sparade gränsbeloppet räknas upp årligen med en viss procentsats.  

Hur beräknar man gränsbeloppet? 

Gränsbeloppet kan beräknas på två olika sätt, antingen enligt huvudregeln eller förenklingsregeln. Det är den som äger andelarna vid årets ingång som ska beräkna gränsbeloppet.  

Förenklingsregeln är en schablon och äger man flera företag kan man bara använda förenklingsregeln för andelarna i ett av dem. Schablonbeloppet för gränsbeloppet 2023 uppgår till 195 250 kronor. Schablonbeloppet beräknas utifrån ägarens andelar i företaget vid ingången av beskattningsåret. Det vill säga utifrån hur många aktier man ägde den 1 januari 2023. Till schablonbeloppet lägger man också till eventuellt sparat utdelningsutrymme som räknas upp med 4,94 procent.   

Huvudregeln är mer komplex än förenklingsregeln. Gränsbeloppet enligt huvudregeln består av tre delar: 

• Omkostnadsbeloppet för andelarna 

• Det lönebaserade utrymmet  

• Kvarstående sparat utdelningsutrymme från tidigare år. 

Första delen av gränsbeloppet enligt huvudregeln består av omkostnadsbeloppet för andelarna som ska multipliceras med 10,94 procent för beskattningsåret 2023. 

Den andra delen består av det lönebaserade utrymmet och för att få utnyttja det måste delägaren äga minst fyra procent av företagets kapital. Vidare krävs att delägaren eller närstående under 2022 (året före beskattningsåret) har tagit ut en lön av en viss storlek. Det så kallade lönekravet. För beskattningsåret 2023 behöver löneuttaget som gjordes under 2022 i företaget eller i dess dotterföretag uppgå till minst 681 600 kronor (9,6 gånger inkomstbasbeloppet) eller 426 000 kronor (6 gånger inkomstbasbeloppet) plus 5 procent av samtliga löner i företaget och dess dotterföretag. Det räcker alltså med att delägaren eller närstående har tagit ut en lön som uppfyller kravet. Det lönebaserade utrymmet är 50 procent av företagets löneunderlag och det fördelas lika mellan aktierna i företaget. Om delägaren inte äger tillräckligt stor andel i företaget eller inte har tagit ut tillräckligt med lön bortser man från det lönebaserade utrymmet när man beräknar gränsbeloppet enligt huvudregeln.  

Den tredje delen innebär, precis som vid förenklingsregeln, att man räknar upp det sparade utdelningsutrymmet från föregående beskattningsår. 

Den som driver ett företag med höga lönekostnader vinner vanligtvis stort på att använda huvudregeln i stället för förenklingsregeln. Men tänk på att redan nu se till att ta ut en tillräcklig lön under 2024 så att lönekravet är uppfyllt för att kunna använda det lönebaserade utrymmet för beskattningsåret 2025! 

Blankett K12 – passiv delägare  

För en delägare som varken själv varit verksam eller har någon närstående som varit verksam under beskattningsåret eller de fem senaste åren i företaget gäller inte de särskilda reglerna om kvalificerade andelar. Man får då inte räkna något gränsbelopp. I stället ska en utdelning från företaget redovisas på blankett K12. Detsamma gäller en vinst när man har sålt andelarna. En sådan utdelning respektive vinst beskattas med 25 procent. 

Blankett K12 kan också vara aktuell att använda om det finns någon utomstående som har ägt en betydande andel i bolaget. Då spelar det ingen roll att delägaren själv eller någon närstående är aktiv i bolaget eller dess dotterbolag. Regeln kallas utomståenderegeln.

The post K10 eller K12 – vilken blankett ska man använda? appeared first on Tidningen Konsulten.

Publicerat 15 maj 2024

Konkurserna ökar – vad tänka på?

Antalet konkurser var 2023 det hösta sedan finanskrisen på 90-talet och trots att våren nu är här syns ingen ljusning. Det ligger många riskfaktorer bakom den ökade konkursvågen enligt UC. Den ekonomiska brottsligheten är en. Lali Fjellström, Branschansvarig Redovisning vid Srf konsulterna berättar vad du som företagare ska tänka på för att undvika ekonomiska svårigheter och …

Läs mer

Publicerat 15 maj 2024

Vem gör du affärer med?

Vissa saker bör företagare kontrollera eller se över regelbundet. Det kan vara att lägga om lånen eller att hitta en billigare försäkring. En åtgärd du som företagare bör se över en gång om året är vem du gör affärer med. Här är några enkla tips på vad du bör kontrollera och varför. Kontrollera att din leverantör har F-skatt  Ett företag som har F-skatt betalar …

Läs mer

Publicerat 15 maj 2024

En guide: E-faktura eller PDF-faktura – vad ska du välja och hur kommer du igång

I takt med att allt fler affärsprocesser digitaliseras, blir frågan om hur fakturering ska ske allt mer aktuell. För många innebär detta ett vägval mellan PDF-faktura och e-faktura. Vad är egentligen skillnaden och varför är det så få som byter till e-faktura trots fördelarna? Vi guidar dig genom fakturadjungeln och ger praktiska tips för en smidig övergång. Många fördelar …

Läs mer

Publicerat 15 maj 2024

Muntliga avtal gäller i de flesta fall men bör undvikas

För att undvika ord-mot-ord-situationer är skriftliga avtal mellan arbetsgivare och anställda att rekommendera. Det är viktigt särskilt ur arbetsgivarsynpunkt eftersom den anställde vid en tvist ses som den svagare parten vilket ställer högre krav på arbetsgivaren att bevisa sin uppfattning. Även om arbetsgivare och anställd är överens kan man inte avtala eller bli överens om …

Läs mer

Publicerat 18 april 2024

Så kan du jämna ut företagets resultat med skattemässiga dispositioner

När en enskild näringsidkare vill jämna ut det skattemässiga resultatet finns det tre olika skattemässiga dispositioner att använda sig av: avsättning till periodiseringsfond respektive expansionsfond samt räntefördelning. Vi går igenom de olika alternativen, vad de innebär och vad ska man ska tänka på. Göra en avsättning till periodiseringsfond Periodiseringsfonden är ett …

Läs mer

Publicerat 18 april 2024

Jens Nylander: ”Noggrannare leverantörskontroller kan förhindra ekonomisk brottslighet”

De kriminella blir allt mer raffinerade och allt fler företagare vittnar om att de utsätts för bedrägerier. I denna verklighet blir det allt viktigare för företagare att inte bara känna sin kund, utan att också ha koll på sina leverantörer. Tech-entreprenören Jens Nylander berättar hur noggrannare kontroller både kan spara tid och pengar, samt förhindra ekonomisk brottslighet. …

Läs mer

Publicerat 18 april 2024

Så kan företagaren motverka penningtvätt

Penningtvätt är ett globalt problem som bland annat innebär att företag används för att tvätta illegalt intjänade pengar. Victoria Müller, kvalitetsrådgivare på branschorganisationen Srf konsulterna, berättar hur företagaren tillsammans med sin redovisningskonsult kan motverka att företaget utnyttjas i kriminella syften. I en tid då organiserad brottslighet ökar och genomsyrar …

Läs mer

Publicerat 18 april 2024

Omfördela skattereduktioner i inkomstdeklarationen

En skattereduktion minskar den skatt som en fysisk person ska betala. Det innebär att man behöver betala tillräckligt med skatt för att kunna tillgodoräkna sig en skattereduktion. Vissa skattereduktioner kan omfördelas i deklarationen för inkomståret 2023. 14 olika skattereduktioner   Det finns 14 olika skattereduktioner som en fysisk person kan få. För att kunna …

Läs mer

Publicerat 18 april 2024

Vad kommer Skatteverket att kontrollera i år?

Nyligen öppnades möjligheten att deklarera digitalt (19 mars) och Skatteverket har också informerat vad myndigheten kommer att granska i år när det gäller privatpersoners deklarationer. I den här artikeln berättar vi vilka uppgifter som Skatteverket ska granska särskilt noggrant. Kontroller Alla deklarationer granskas maskinellt. Sedan gör Skatteverket manuella kontroller. Då …

Läs mer

Publicerat 14 mars 2024

Nya bud för samfälligheter som inte är skattskyldiga för moms

I februari meddelade Högsta förvaltningsdomstolen att samfällighetsföreningar inte ska ta ut moms på bidrag som föreningen tar ut från sina medlemmar. Avgörandet överensstämmer inte med ett ställningstagande som Skatteverket meddelade för två år sedan och som gjorde att många samfällighetsföreningar registrerade sig för moms. Nu har Skatteverket kommit ut med information hur …

Läs mer

Gå till startsidan