Artiklar

Nya lagar från årsskiftet

Värnskatten avskaffas

Den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, den så kallade värnskatten, avskaffas. Det innebär att den högsta marginalskatten på arbetsinkomster sänks med 5 procentenheter.

Statlig inkomstskatt kommer att tas ut enligt följande för löntagare:

Beskattningsbar förvärvsinkomst, kr Statlig skatt
0  –  509 300 0 kr
509 400 – 20 % inom skiktet

(Skiktgränsen ska fastställas av regeringen före årsskiftet).

Sänkt skatt för personer över 65 år

Skatten för personer som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år sänks för en inkomst mellan cirka 17 000 och 115 000 kr per månad. Sänkningen sker genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget.

Rot och Rut kräver elektronisk betalning

För att få rätt till skattereduktion för Rot och Rut ska det inte längre gå att betala för det utförda arbetet med kontanter, utan det krävas att betalningen sker elektroniskt. De nya reglerna är ett led i arbetet med att bekämpa den ekonomiska brottsligheten och ska motverka felaktiga betalningar.

25 000 kr i aktiekapital

Det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag sänks från 50 000 kr till 25 000 kr den 1 januari 2020. Ett privat aktiebolag som bildas före dagen för ikraftträdandet ska ha ett aktiekapital som uppgår till minst 50 000 kr. Ett bolag anses bildat när stiftelseurkunden har undertecknats av samtliga stiftare.

Sänkt reklamskatt

Med målsättning att så småningom helt avskaffa reklamskatten sänks skatten från 7,65 procent till 6,9 procent samtidigt som gränsen för redovisningsskyldighet höjs från 60 000 kr till 100 000 kr. Reklamskatt tas ut på bland annat annonser i reklamblad, fysiska annonstavlor och reklam på bio.

Anställningsskyddet förlängs

Arbetstagares anställningsskydd har förlängts. Åldern för rätten att kvarstå i anställningen har höjts till 69 år. När den åldern har uppnåtts kan arbetsgivaren säga upp arbetstagaren utan att det krävs saklig grund genom ett förenklat uppsägningsförfarande.

Lagändringen träder i kraft i två omgångar. Den 1 januari 2020 höjs åldersgränsen till 68 år och den 1 januari 2023 höjs den till 69 år.

Julklappar till anställda

Julgåvor av mindre värde som en arbetsgivare lämnar till sina anställda är skattefria. Men det gäller endast om de ges till samtliga anställda eller en större grupp av anställda. Enligt Skatteverket ingår även styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och andra uppdragstagare i begreppet anställda.

Mindre värde

Med mindre värde avses sådana julgåvor vars värde inte överstiger 450 kr inklusive moms. Beloppet är ett gränsvärde. Det innebär att om de anställda har fått en julgåva med ett marknadsvärde som överstiger 450 kr inklusive moms blir gåvan skattepliktig från första kronan.

Marknadsvärde

Marknadsvärdet är det belopp som den anställde skulle ha fått betala om han själv hade köpt det som gåvan avser. Det innebär att om arbetsgivaren har fått rabatt vid sitt inköp kan man normalt inte lägga det rabatterade priset till grund för värdering av gåvan.

Frakt och porto

Frakt, porto och liknande kostnader som arbetsgivaren betalar i samband med överlämnandet av gåvan påverkar inte gåvans värde.

Inte pengar

Skattefriheten gäller alla slags julgåvor med undantag för pengar. Kontantkort och presentkort jämställs normalt med pengar. Men det går att ge presentkort som julgåva om det avser en bestämd vara eller tjänst och presentkortet varken helt eller delvis går att byta mot pengar.

Enligt Skatteverket kan presentkort som ger rätt till husarbete för ett visst angivet belopp godtas som skattefri gåva även om presentkortet vid inlösen kan ge den anställde rätt till skattereduktion.

Gåva till välgörenhet

Att skänka pengar till välgörande ändamål i stället för att köpa julklappar till personalen har blivit populärt. Om den anställde själv begär att arbetsgivaren betalar julklappsbeloppet 450 kr till en välgörenhetsorganisation som till exempel Röda Korset eller Cancerfonden, ska den anställde beskattas för beloppet. Den anställde anses i det fallet ha disponerat över det ekonomiska bidraget.

Är det däremot arbetsgivaren som för egen del bestämmer att pengar ska skänkas till välgörenhet inför julen, uppkommer ingen skattepliktig gåva för de anställda. Arbetsgivaren får i det fallet inte göra något avdrag för gåvan.

Inrikes traktamenten 2020

För skattefritt traktamente respektive schablonavdrag krävs att tjänsteresan varit förenad med minst en hel övernattning mellan 00.00 – 06.00 utanför den vanliga verksamhetsorten.

Hel dag 240 kr
Halv dag 120 kr
Efter tre månader 168 kr
Efter två år 120 kr
Nattschablon 120 kr

 

Hel dag = resan påbörjas före klockan 12.00 avresedag och avslutas hemkomstdagen efter klockan 19.00.

Halv dag = resan påbörjas klockan 12.00 eller senare avresedagen, eller avslutas hemkomstdagen klockan 19.00 eller tidigare.

Nattschablon = I stället för faktisk logikostnad när resan pågår mellan klockan 24.00 och 06.00.

Fria måltider i samband med tjänsteresor kan vara en skattepliktig förmån

Minskning av traktamente Förmåns-
beskattning
Fri kost under tjänsteresa, huvudregel Ja Ja
Hotellfrukost som ingår obligatoriskt i rumspriset Ja Nej
Kost på allmänna transportmedel som ingår obligatoriskt i priset Nej Nej
Extern representation Ja Nej
Intern representation Ja Nej

 

Har den anställde fått fria måltider under tjänsteresan ska det skattefria traktamentet respektive schablonavdraget som huvudregel reduceras med följande belopp.

Traktamente 240 kr 168 kr 120 kr
Reducering för
Frukost, lunch och middag 216 kr 151 kr 108 kr
Lunch och middag 168 kr 118 kr 84 kr
Lunch eller middag 84 kr 59 kr 42 kr
Frukost 48 kr 33 kr 24 kr

 

Ombyggnation för gymverksamhet var förmån

Ett aktiebolag planerade att starta en gymverksamhet i anslutning till aktieägaren Berts privatbostadsfastighet. Bolaget bekostade därför målning, tapetsering och ny golvbeläggning i befintligt garage under 2013. Året därpå hade bolaget kostnader avseende tillbyggnad av lokal med dusch, omklädningsrum och bastu, ombyggnad av befintligt garage till gymlokal samt nybyggnad av inre rum och utomhuspool med trädäck. Ny, till- och ombyggnationen visade enligt Skatteverket i slutet av 2014 ett värde om cirka 1,7 miljoner kr.

Med hänsyn till de marknadsföringsåtgärder bolaget genomfört efter uppstarten och antal betalande kunder bedömde kammarrätten att gymverksamheten utgjorde näringsverksamhet. Det kammarrätten kom att pröva i målet var om bolagets utgifter för ny-, till- och ombyggnad kunde anses ha kommit aktieägarens fastighet till godo och medfört en varaktig värdeökning av den. Om så var fallet skulle aktieägaren beskattas för värdeökningen som en löneförmån i inkomstslaget tjänst, RÅ 1990 not. 70.

Vem är ägare

Föremål som en hyresgäst eller annan än fastighetsägaren tillför en fastighet hör inte till fastigheten, om inte föremålet och fastigheten kommit i samme ägares hand. Det framgår av 2 kap. 4 § jordabalken. Från denna regel görs undantag när det infogade föremålet inte utan väsentlig värdeförstörelse kan avlägsnas från byggnaden. I sådana fall blir föremålet omedelbart fast egendom, NJA 2002 s. 561.

Kammarrätten fann att Skatteverket gjort mycket sannolikt att de åtgärder som genomförts inte innebar att byggnaden och tomtmarken har tillförts något som bolaget kan ställa anspråk på med stöd av 2 kap. 4 § första stycket jordabalken. Bert hade därmed blivit ägare till de om-, till- och nybyggnationer som bolaget gjort.

Löneförmån

Kammarrätten ansåg att Skatteverket gjort mycket sannolikt att de av bolaget nedlagda utgifterna hade medfört en varaktig värdehöjning av fastigheten. Skatteverket hade påfört Bert lön med 63 543 kr beskattningsåret 2013 och med 382 379 kr beskattningsåret 2014. Mot bakgrund av de åtgärder som utförts ansåg kammarrätten att Skatteverkets beräkning var tillräckligt försiktig för att kunna godtas.

Kammarrätten

Eftersom det fanns en intressegemenskap mellan bolaget och Bert gäller kontantprincipen, det vill säga att beskattning ska ske det år bolaget hade utgiften, RÅ 1989 ref. 52. Bolaget hade inte redovisat de rätta förhållandena till Skatteverket. Därmed hade bolaget lämnat oriktiga uppgifter i sina skatte- och avgiftsdeklarationer. Kammarrätten fann därmed att det fanns grund för efterbeskattning av underlag för arbetsgivaravgifter motsvarade den lön Skatteverket påfört Bert för de aktuella åren.

Kammarrätten i Sundsvall, dom 2019-11-01, Mål nr 3024-3029-18

Bostadsrättsförening fick momsavdrag för solcellsanläggning

Den som bedriver en skattepliktig verksamhet ska betala moms för sålda varor eller tjänster och har rätt att dra av ingående moms för varor eller tjänster som används i verksamheten. Ingående moms som hänför sig till en stadigvarande bostad får dock inte dras av.

Bakgrund

En bostadsrättsförening installerade under åren 2012–2014 solceller på taken till föreningens byggnader. Två tredjedelar av den producerade elen såldes till ett elhandelsföretag och en tredjedel förbrukades i bostäder och gemensamhetsutrymmen i de egna byggnaderna. Föreningen redovisade utgående moms för försäljningen till elhandelsföretaget.

Föreningen yrkade avdrag med två tredjedelar av den ingående momsen avseende kostnaden för installationen av solcellsanläggningen.

Skatteverket ansåg att föreningen inte hade rätt till avdrag. Man motiverade sitt beslut med att solcellsanläggningen inte kunde anses vara klart avskild från bostadsdelarna och att den i första hand betjänade byggnader som omfattades av avdragsförbudet för stadigvarande bostad.

Domen

Enligt Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, innebär inte det förhållande att den el som en solcellsanläggning producerar till viss del används i byggnader som utgör stadigvarande bostäder att anläggningen som sådan kan anses vara en del av en stadigvarande bostad. Av detta följer att den moms som hänför sig till förvärvet av en sådan anläggning får dras av i den utsträckning som anläggningen används i en verksamhet som medför skattskyldighet.

Då Skatteverket inte hade invänt mot vare sig storleken av kostnaderna eller fördelningen av dem på egen förbrukning respektive försäljning hade föreningen, enligt HFD, rätt till avdrag med två tredjedelar av den ingående momsen avseende kostnaden för installationen av solcellsanläggningen.

Högsta förvaltningsdomstolen, dom 2019-10-25, mål nr 6174-18, 6175-18, 6177-18

Yrkesmässig handel med bostadsrätter

W AB hade i aktuellt mål sålt sju bostadsrättslokaler till olika köpare. Några hade sålts redan innan den oäkta bostadsrättsföreningen upplåtit dem och i några fall hade köparen betalat en bokningsavgift. Vid försäljningen uppkom en sammanlagd kapitalvinst som W AB ansåg vara skattefri eftersom det var fråga om försäljning av näringsbetingade andelar i en ekonomisk förening.

Skatteverket beskattade vinsten med motiveringen att W AB bedrev handel med bostadsrätter. Bostadsrätterna var därmed lager.

Näringsbetingade andelar

I en näringsverksamhet klassificeras bostadsrätter antingen som lagertillgångar eller kapitaltillgångar. En lagertillgång är avsedd för omsättning eller förbrukning. Med kapitaltillgångar avses andra tillgångar än lagertillgångar. Denna klassificering har betydelse när en bostadsrätt säljs som ingår i näringsverksamhet.

Onoterade andelar i aktiebolag och ekonomiska föreningar som ägs av ett aktiebolag anses vara näringsbetingade om de är kapitaltillgångar och inte lagertillgång. Vinsten vid en försäljning av näringsbetingade andelar är skattefri. Vid försäljning av lagertillgångar är vinsten skattepliktig.

Högsta förvaltningsdomstolen

Enligt Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, kan en bostadsrätt bestå av två delar, dels en nyttjanderätt till en specifik lägenhet och dels en andelsrätt i föreningen. Eftersom det är nyttjanderätten som står i fokus, både för föreningen och medlemmen, och det är normalt nyttjanderätten som bestämmer bostadsrättens värde och inte andelsrätten, kom HFD fram till att en bostadsrätt främst är en nyttjanderätt.

Vid bedömningen om en bostadsrätt utgör en lagertillgång ansåg HFD att rättspraxis beträffande fastigheter kunde ge vägledning. Det vill säga antalet omsatta bostadsrätter, innehavstid samt varaktighet och regelbundenhet i handeln.

Utöver de sju bostadsrättslokalerna hade bolaget några år tidigare köpt åtta bostadsrätter, varav fyra hade sålts och de återstående fyra hade hyrts ut.

HFD gjorde en samlad bedömning och kom fram till att W AB bedrivit yrkesmässig handel med bostadsrätter och de sålda bostadsrätterna hade därför utgjort lagertillgångar. Det var därför rätt att beskatta vinsten som Skatteverket gjort.

Högsta förvaltningsdomstolen, dom 2019-10-08, mål nr 3595-18

Pensionärsskatten sänks

2007 sänktes skatten på arbetsinkomster när jobbskatteavdraget infördes. Då uppkom en skatteklyfta mellan lön och pension. Denna skatteklyfta beskrivs ibland felaktigt som en pensionärsskatt.

Förhöjt grundavdrag

Någon form av grundavdrag har funnits i skattelagstiftningen sedan lång tid tillbaka. Avdraget har ett fördelningspolitiskt syfte och avser främst att lindra beskattningen för låginkomsttagare.

Sedan den 1 januari 2009 finns även ett så kallat förhöjt grundavdrag. Det förhöjda grundavdraget syftar till att förbättra de ekonomiska villkoren för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Det förhöjda grundavdraget har sedan det infördes byggts ut stegvis. Det har resulterat i att skatteklyftan mellan lön och pension sedan 2018 helt har försvunnit för en inkomst upp till cirka 17 000 kr per månad.

Skatten sänks

Regeringen föreslår nu att skatten för personer som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år sänks för en inkomst mellan cirka 17 000 kr och 115 000 kr per månad. Sänkningen sker genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget. Den föreslagna ändringen innebär ytterligare en minskning av skatteklyftan mellan lön och pension.

Enligt Finansdepartementets beräkningar medför förslaget följande sänkning av skatten beroende på inkomstnivå.

Förändring i skatt (kr/år)

Fastställd förvärvsinkomst Förändrad skatt
200 000 0
225 000 – 934
250 000 – 2 575
300 000 – 4 024
400 000 – 6 695
500 000 – 9 110
600 000 – 6 628
700 000 – 7 672
1 000 000 – 4 384
1 300 000 – 1 096
1 700 000 0

 

Ikraftträdande

Ändringarna bör enligt regeringen träda i kraft snarast möjligt, vilket är den 1 januari 2020, och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.

Regeringens proposition 2019/20:1

Värnskatten avskaffas

Du som har en beskattningsbar förvärvsinkomst över en viss nivå betalar statlig inkomstskatt på den inkomsten. Den statliga inkomstskatten styrs av de så kallade skiktgränserna, vilket innebär att skatten tas ut efter olika skattesatser i olika skikt.

Skiktgränser

För 2019 gäller att på den del av din inkomst som överstiger 490 700 kr (skiktgräns 1) är den statliga skatten 20 procent. För den del av inkomsten som överstiger 689 300 kr (skiktgräns 2) betalar du ytterligare fem procent statlig skatt. Det är dessa fem procent som kallas för värnskatt.

Ungefär 345 000 personer beräknas ha en beskattningsbar inkomst på sådan nivå 2020 att de påverkas av förslaget att ta bort den övre skiktgränsen.

Enligt Finansdepartementets beräkningar medför förslaget följande sänkning av skatten beroende på inkomstnivå.

Förändring i skatt (kr/år)

Fastställd förvärvsinkomst Förändring i skatt
700 000 0
750 000 – 1 610
800 000 – 4 110
900 000 – 9 110
1 000 000 – 14 110
1 500 000 – 39 110

 

Ikraftträdande

Den föreslagna lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2020 och tillämpas första gången på inkomster som betalas ut efter den 31 december 2019.

Regeringens proposition 2019/20:1

Krav på elektronisk betalning för rut- och rotavdrag

Rut- och rotavdraget är egentligen inget avdrag utan en skattereduktion där utbetalning sker enligt den så kallade fakturamodellen. Den innebär i praktiken att du som köpare får en preliminär skattereduktion direkt vid köpet genom att du betalar endast en del av arbetskostnaden till utföraren.

När arbetet är utfört och du har betalat din del av arbetskostnaden ansöker utföraren om utbetalning från Skatteverket för den del av arbetskostnaden som du inte har betalat. I och med att Skatteverket betalar ut ersättning till utföraren tillgodoförs du även formellt en skattereduktion.

Uppgift om den preliminära skattereduktionen förtrycks i din inkomstdeklaration. I samband med Skatteverkets årliga beskattningsbeslut som baseras på uppgifterna i din inkomstdeklaration, medges du slutlig skattereduktion för utfört rut- och rotarbete under förutsättning att din slutliga skatt räcker till för det.

Krav på elektronisk betalning

För att motverka felaktiga utbetalningar och därmed försvåra för fusk vid utförda rut- och rot-arbeten förslår nu regeringen att det införs ett krav på att betalningen mellan dig som kund och utföraren ska ske elektroniskt och förmedlas av en betaltjänstleverantör enligt betaltjänstlagen. Därmed kommer det att bli möjligt att

  • identifiera vem som har gjort den aktuella betalningen,
  • identifiera vem som har mottagit den,
  • se vid vilken tidpunkt betalningen har gjorts, samt
  • se vilket belopp som har betalats.

Några undantag från att betalning ska ske elektroniskt kommer inte att införas.

Betaltjänstlagen

I betaltjänstlagen finns bestämmelser om dels vad som avses med en betaltjänst, dels vem som får tillhandahålla betaltjänster. Med betaltjänst avses bland annat genomförande av betalningstransaktioner genom autogiro och kontobaserade betalningar. Banker och andra kreditinstitut är exempel på betaltjänstleverantörer.

Elektroniska betalningar

Exempel på elektroniska betalningar är betalning med kontokort, inbetalningskort, BankID och Swish. Däremot omfattas inte betalning med kryptovalutor som exempelvis Bitcoin eftersom sådana betalningar inte förmedlas av en betalningsleverantör enligt betaltjänstlagen.

Ikraftträdande

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Lagen tillämpas första gången på begäran om utbetalning som avser arbete som har betalats av köparen efter ikraftträdandet.

Regeringens proposition 2019/20:1

25 000 kronors bolag

Aktiekapitalet fyller en funktion som skydd för bolagets fordringsägare eftersom bolagets ägare inte är personligen betalningsansvariga för bolagets skulder. Kravet på ett aktiekapital av viss minsta storlek ska garantera att det, i vart fall bokföringsmässigt, finns en marginal mellan bolagets tillgångar och skulder.

Förslaget

Nu föreslås att det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag sänks från 50 000 kr till 25 000 kr. Enligt regeringen bör det leda till att fler aktiebolag bildas inom bland annat tjänstesektorn och att andelen kvinnor bland företagarna ökar.

Kapitalbrist

Aktiebolagslagens regler om tvångslikvidation på grund av kapitalbrist syftar till att sätta en gräns för hur långt en förlustbringande verksamhet får drivas innan aktieägarna antingen avvecklar verksamheten eller stärker bolagets ekonomiska ställning.

Sänkningen av kapitalkravet innebär, för ett bolag som väljer att ha lägsta tillåtna aktiekapital, att marginalen till att halva aktiekapitalet är förbrukat minskas med 12 500 kr. Det betyder att reglerna om tvångslikvidation kan aktualiseras ännu snabbare än i dag.

Regeringen framhåller i propositionen att sådan kritisk kapitalbrist snabbt kan uppstå redan med det nu gällande kapitalkravet och att den föreslagna sänkningen inte innebär någon, i kronor räknat, alltför drastisk minskning av marginalen (25 000 kr jämfört med 12 500 kr).

Bolag med högre aktiekapital

Det sänkta kravet på aktiekapital hindrar inte att ett privat aktiebolag bildas med ett högre aktiekapital än 25 000 kr. För bolag med ett högre aktiekapital finns möjlighet att minska aktiekapitalet till lägst 25 000 kr. Om bolaget gör det måste reglerna om minskning av aktiekapitalet iakttas. Dessa bestämmelser finns i 20 kapitlet aktiebolagslagen och innebär bland annat att Bolagsverket i vissa fall måste ge sitt tillstånd.

Ikraftträdande

Det nya kravet på aktiekapital ska träda i kraft den 1 januari 2020. Äldre krav på aktiekapitalets storlek ska gälla vid registrering av ett aktiebolag som har bildats före ikraftträdandet.

Ett bolag anses bildat när stiftelseurkunden har undertecknats av samtliga stiftare. Ett privat aktiebolag som bildas på dagen för ikraftträdandet eller senare ska ha ett aktiekapital som uppgår till minst 25 000 kr.

Regeringens proposition 2019/20:21