Artiklar

Dags att deklarera – nyheter och tips för dig som privatperson!

Den 2 maj ska deklarationen för dig som privatperson senast vara inne hos Skatteverket om du inte har fått anstånd att lämna den senare. Här kommer några bra tips på vägen.

Nyheter i årets deklaration 

Förra året var första gången som plattformsföretag skulle lämna kontrolluppgifter i vissa fall vid uthyrning av fast egendom, försäljning av personliga tjänster, försäljning av varor och uthyrning av transportmedel. I årets deklaration kan du se de inrapporterade beloppen på specifikationen till deklarationen och på Mina sidor. Nyheten är hur och vad Skatteverket visar för uppgifter.  

På deklarationen blir det lättare att lämna uppgifter om utländska inkomster, till exempel arbetsinkomster och pension. Det framgår nu på deklarationen vilka uppgifter som ska lämnas. Däremot behöver du inte lämna uppgifter om du har fått utdelning och Skatteverket automatiskt har medgivit avräkning av den utländska skatten.  

Alla under 18 år kommer att få en pappersdeklaration så att vårdnadshavarna blir medvetna om att barnet ska lämna en deklaration.  

Under sista halvåret 2024 (1 /7 – 31/12 2024) gällde en tillfällig höjning av rot- och rutavdraget. Under denna period kunde du få upp till 75 000 kronor i både rot- och rutavdrag, vilket innebar en total skattereduktion på 150 000 kronor per person. 

Kontrollera förtyckta uppgifter 

De flesta uppgifter i deklarationen är förtryckta vilket innebär att du bara behöver kontrollera att kontrolluppgifterna stämmer. Det kan bland annat vara uppgifter om inkomsträntor och lön. Det är också viktigt att kontrollera om det finns några uppgifter i specifikationen till inkomstdeklarationen som du själv måste fylla i. Till exempel om du har sålt aktier eller en fastighet.  

Om uppgifterna inte stämmer eller saknas? 

Om det saknas uppgifter eller finns fel i deklarationen kan det bero på att Skatteverket saknade eller hade fått felaktiga uppgifter när deklarationen skapades. Deklarationen är däremot alltid uppdaterad med de senaste uppgifterna i e-tjänsten. Om uppgifterna har ändrats efter att deklarationen skapades behöver du bara godkänna dem i e-tjänsten. Det kan du göra både med koder och med din e-legitimation. 

Om du anser att uppgiften är felaktig ska du kontakta uppgiftslämnaren som behöver lämna in en rättad uppgift till Skatteverket så snart som möjligt. Lämna även meddelande i deklarationen om att uppgifterna är fel.  

Det finns några avdrag och andra möjligheter till ändringar i deklarationen som du själv måste göra. Huvudregeln när det gäller avdrag är att du kan dra av de utgifter du har haft för att få inkomster eller behålla dem. Man brukar ju säga att utgifterna ska vara nödvändiga för att få avdrag i inkomstslaget tjänst. Avdrag kan alltså medges endast när det finns en motsvarande skattepliktig inkomst som motiverar avdraget. En väsentlig inskränkning i avdragsrätten är till exempel att du inte får göra avdrag för privata levnadskostnader. Läs mer om olika avdrag för privatpersoner hos Skatteverket.  

När det gäller ränteutgifterna är de räntor som har betalats under 2024 avdragsgilla i sin helhet. Inga ändrade regler för inkomståret 2024. Begränsningarna gäller för räntor som betalas från och med 2025. Läs mer om Begränsad möjlighet till avdrag för ränteutgifter – Tidningen Konsulten. 

Avdrag för arbetsresor med egen bil 

Enligt statistik från Skatteverket är avdrag för resor till och från arbetet vanligast. Närmare 900 000 personer gjorde avdraget för detta i deklarationen för inkomståret 2023. Även för beskattningsåret 2024 gäller att avdrag för resor till och från arbetet får göras genom ett schablonavdrag. Du får dra av olika belopp beroende på vilket transportmedel du har använt. För egen bil är avdraget 25 kronor per mil. När det gäller resor med förmånsbilar är avdraget 12 kronor per mil för bilar som ej drivs helt med el och 9,50 kronor per mil för elbilar. Avdrag medges bara för den del som överstiger 11 000 kronor. Skatteverket reducerar avdraget med det beloppet.  

Tänk på att vissa förutsättningar måste vara uppfyllda för att du ska få göra vissa avdrag med egen bil. Du behöver bland annat gjort en tidsvinst på två timmar genom att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel. Även om du har använt bil men inte uppfyller förutsättningarna för avdraget får du göra avdrag för de utgifter du skulle haft om du hade åkt med allmänna transportmedel. 

Läs mer om förutsättningarna för avdrag för resor med egen bil. Skatteverket har även en e-tjänst där du kan beräkna sitt reseavdrag.  

Försäljning av bostad 

Har du sålt ditt hus eller din bostadsrätt under 2024 ska du redovisa försäljningen i deklarationen. Det gör du på blankett K5 för privatbostad och K6 för bostadsrätt. Den svåra frågan är vilka förbättringsutgifter det går att göra avdrag för. 

Förbättringsutgifterna kan delas upp i två kategorier – ny-, till- och ombyggnad respektive reparationer och underhåll. 

När det gäller förbättringsåtgärder (utgifter) som avser ny-, till- och ombyggnad eller därmed jämställda grundförbättringar (s.k. grundförbättringar) är dessa alltid avdragsgilla under förutsättning att de årligen, tillsammans med eventuella förbättrande reparationer, uppgår till minst 5 000 kronor. Den tidsgräns på fem år som gäller för förbättrande reparationer och underhåll, gäller inte för grundförbättringar. För grundförbättringar görs ingen prövning om de är förbättrande eller medfört ett bättre skick. 

Att bedöma avdragsrätten för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll är lite svårare. För det första gäller en tidsgräns. Utgifterna ska hänföra sig till försäljningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren. För det andra ska åtgärderna ha medfört att fastigheten vid avyttringen är i bättre skick än vid förvärvet. För det tredje krävs att reparationerna och underhållet årligen tillsammans med eventuella ny-, till-, och ombyggnationer eller andra grundförbättringar, uppgår till minst 5 000 kronor. 

En och samma åtgärd kan innefatta både reparation, för vilken avdrag inte ska medges, och en avdragsgill förbättring. Man skiljer på om förbättringsåtgärden är en grundförbättring, vilket innebär att fastigheten tillförs något som inte funnits tidigare, eller om förbättringsåtgärden är en förbättrande reparation. Är det fråga om en grundförbättring föreligger ”evig” avdragsrätt på samma sätt som för ny-, till- eller ombyggnadsåtgärder, medan en förbättrande reparation förutsätter att åtgärden gjorts inom fem år före avyttringsåret. 

Skatteverket har även en e-tjänst där du kan räkna ut avdraget för renoveringar och nybyggnation.  

Kvitton? 

För att få avdrag för reparationer och grundförbättringar krävs att du har haft en utgift. Har du inte kvar fakturor och kvitton som kan visa utgifterna kan det finnas möjlighet att få avdrag för förbättringsutgifter med ett skäligt belopp. Då krävs det att du har andra underlag som kan visa att det har skett förbättringar som ger rätt till avdrag, omfattningen av arbetet och när arbetet utfördes. Det kan vara ritningar, fotografier före och efter, kontoutdrag eller liknande.  

Uppskov med vinsten 

Om det uppstår en vinst när du har sålt din bostad och ska köpa eller har köpt en ny kan du i vissa fall ha en möjlighet att skjuta upp beskattningen av hela eller delar av vinsten genom att begära bostadsuppskov. På det sättet skjuts beskattningen av vinsten framåt i tiden. Tidigare betalade man en årlig skatt på uppskovsbeloppet – en uppskovsränta. Den togs bort från och med inkomståret 2021. Eftersom det inte längre kostar något att skjuta på beskattningen av bostadsvinsten, kan det för vissa vara lönsamt att ansöka om bostadsuppskov i efterhand genom omprövning.  

Läs mer om förutsättningarna för uppskov på Skatteverkets hemsida.  

Försäljning av aktier 

Har du sålt eller löst in aktier eller andra värdepapper ska detta redovisas i bilaga K4 till inkomstdeklarationen. Vinsten eller förlusten är skillnaden mellan ersättningen vid försäljningen efter avdrag för försäljningskostnader och aktiens omkostnadsbelopp. Omkostnadsbeloppet är summan av anskaffningsutgifter, oftast det belopp som du sammanlagt har betalat för värdepapperna.  

Genomsnittsmetoden är ett sätt att räkna ut omkostnadsbeloppet. För att kunna använda genomsnittsmetoden behöver du alla avräkningsnotor från banken som visar de köp och försäljningar som du har gjort. För att få fram det genomsnittliga omkostnadsbeloppet per aktie delas det belopp du har köpt samtliga aktier för med antalet aktier . Omkostnadsbelopp ska räknas för varje slags aktie, till exempel ett för Ericsson A-aktier och ett för Ericsson B-aktier. Skatteverket har en beräkningshjälp för omkostnadsbeloppet.  

Enklare blir uträkningen om alla aktier köpts vid ett och samma tillfälle och sedan sålts vid ett tillfälle. Då behöver du bara avräkningsnotorna från köp och försäljning. Detta gäller under förutsättning att det inte inträffat någon händelse i bolaget som påverkar omkostnadsbeloppet. 

Om du inte har underlag eller inte vill räkna fram det genomsnittliga omkostnadsbeloppet kan du använda en schablonmetod. Metoden innebär att omkostnadsbeloppet beräknas till 20 procent av försäljningspriset, efter avdraget för bankavgiften eller courtaget. Resterande del, det vill säga 80 procent av försäljningspriset, räknas som vinst. Metoden får användas bland annat om du har sålt marknadsnoterade aktier eller marknadsnoterade aktieindexobligationer. Det är förmånligare att beräkna omkostnadsbeloppet enligt schablonmetoden om aktierna har ökat i värde med mer än 400 procent. 

Skatteverket har tagit fram flera tjänster som beskriver försäljningen av aktier.   

Aktier på ett investeringssparkonto 

Har du aktier på investeringssparkonto ska försäljningarna under året inte redovisas. Du betalar inte någon skatt för vinst, förluster eller utdelningar. I stället betalas en årlig skatt som baseras på det sammanlagda värdet på tillgångarna oavsett om du gör en vinst eller förlust. Investeringsföretaget, till exempel banker, lämnar kontrolluppgifter om schablonintäkten till Skatteverket och den kommer att framgå av deklarationen. På Skatteverkets hemsida kan du själv räkna ut din schablonintäkt.  

Anstånd att lämna deklarationen 

Behöver du mer tid för att deklarera och fylla i alla bilagor? Då finns det möjlighet att ansöka om anstånd till den 2 juni. Din ansökan behöver vara inne hos Skatteverket senast den 2 maj. Anstånd kan du söka på Mina sidor eller genom att ringa till Skatteverket.  

The post Dags att deklarera – nyheter och tips för dig som privatperson! appeared first on Tidningen Konsulten.

Dags att planera semesterdagarna – har du koll på vad som gäller?

Den 31 mars markerar semesterårsskiftet för många företag. Det innebär att du som arbetsgivare måste hantera både intjänade och sparade semesterdagar på rätt sätt. Här får du koll på vad som gäller och vilka åtgärder du behöver vidta innan deadline?

Innan den 31 mars måste arbetsgivaren se till att de semesterdagar som inte går att spara tas ut i ledighet. Det är endast betalda dagar som överstiger 20 som får sparas för uttag senare år. Semesterdagar upp till 20 måste alltså tas ut i betald ledighet. Detta är en tvingande regel och det går inte att i stället betala ut ersättningen för dagar som inte får sparas. Om det inte finns tillräckligt med tid att förlägga ledigheten kan du som en sista utväg skjuta över dessa dagar till det nya året för att tas ut före det nya semesterårets semesterdagar. Även om detta i sig är fel så uppfyller man i vart fall lagens syfte att semesterdagar ska förläggas i ledighet för vila och rekreation.

Sparade semesterdagar som är äldre än fem år

Om en anställd har sparade semesterdagar som är fem år gamla måste dessa också tas ut i ledighet innan den 31 mars. Det är endast om detta regleras i kollektivavtal på förbundsnivå som längre sparande kan tillåtas.

Antalet intjänade semesterdagar

Vid semesteromställningen den 31 mars ska du beräkna hur många semesterdagar som dina anställda har rätt att ta ut i betald ledighet under det kommande semesteråret (1 april 2025–31 mars 2026).

Det är i huvudsak anställningstiden som ligger till grund för intjänandet. Det har inte någon betydelse vilken sysselsättningsgrad den anställde har haft eller hur arbetstiden har varit förlagd. Även en person som varit anställd hela året men som till exempel endast enligt schema arbetar varannan vecka, tjänar in 25 semesterdagar. Förläggningen av semesterdagarna ska dock innebära att den sammanlagda ledigheten inklusive fridagar ska motsvara fem veckors ledighet.

Sysselsättningsgraden påverkar däremot vilken semesterlön som ska betalas ut under den betalda semesterledigheten. Har den anställde t ex bara arbetat 4 timmar om dagen, alltså halvtid, så blir också den intjänade semesterlönen beräknad på halvtid.

Antalet intjänade betalda semesterdagar räknas ut genom att dividera antalet anställningsdagar med 365. Det framräknade talet multipliceras med den anställdes semesterrätt. Uppstår ett brutet tal ska detta alltid höjas till närmsta heltal.

Exempel: Simon anställdes den 1 augusti 2024. Antalet anställningsdagar fram till den 31 mars 2025 är 243. Antalet intjänade betalda semesterdagar att ta ut fr o m den 1 april 2025 blir 17 (243/365×25 =17). Mellanskillnaden upp till hans semesterrätt, d v s 8 dagar, blir obetalda semesterdagar. Dessa behöver han dock inte ta ut i ledighet om han inte vill.

Frånvaro kan påverka intjänandet

Frånvaro kan påverka intjänandet av betald semesterledighet. Viss frånvaro är semesterlönegrundande till exempel sjukfrånvaro i 180 dagar och föräldraledighet i 120 dagar per intjänandeår. De olika frånvaroslagen som ger rätt till semesterintjänande framgår av semesterlagen § 17. Frånvaro som överstiger antalet semesterlönegrundande dagar reducerar intjänandet av betald semesterledighet.

Exempel: Marie har varit anställd hela året men har varit föräldraledig i sex månader, sammanlagt 183 dagar, mellan den 1 juni och den 30 november. Det innebär att antalet intjänade semesterdagar reduceras. Antalet betalda semesterdagar för semesteråret 1 april 2025–31 mars 2026 blir 21 [(365-63)/365×25)].

Andra intjänandeperioder än 1 april–31 mars

Företag som omfattas av kollektivavtal kan avtala om andra intjänande- och semesterårsperioder än lagens 1 april–31 mars. Även utan stöd i kollektivavtal kan perioden vara en annan, t ex kalenderår, men då måste intjänandeåret och semesteråret sammanfalla. Det innebär att den semester som kommer att tjänas in kan tas ut i betald ledighet under samma period.

The post Dags att planera semesterdagarna – har du koll på vad som gäller? appeared first on Tidningen Konsulten.

Deklarationstidpunkter för aktiebolag under 2025

Dags att fokusera på när aktiebolag ska lämna in inkomstdeklarationen och betala kvarskatt 2025.

Inlämning av deklarationen 

För aktiebolag kan inlämningstidpunkten för inkomstdeklarationen vara lite mer komplicerad än för privatpersoner. Aktiebolag kan lämna in inkomstdeklarationen vid fyra tillfällen under året. Vilken tidpunkt som aktiebolaget ska lämna in sin deklaration styrs av bokslutsdagen. Nedan följer de olika tidpunkterna för inlämningen beroende på när räkenskapsåret avslutas.  

Företagets bokslut: Maj – juni 2024
Deklarationen senast inlämnad: 15 januari 2025

Företagets bokslut: Juli – august 2024
Deklarationen senast inlämnad: 1 april 2025

Företagets bokslut: September – december 2024
Deklarationen senast inlämnad: 1 augusti 2025 

Företagets bokslut: Januari – april 2025
Deklarationen senast inlämnad: 1 december 2025

Företagets bokslut: Maj – juni 2025
Deklarationen senast inlämnad: 15 januari 2026

Redan innan deklarationen ska vara inlämnad kan företaget behöva göra en fyllnadsinbetalning av skatt för att undvika kostnadsränta på kvarskatten. Det finns några olika tidpunkter för när kvarskatten ska vara betald för att företaget ska undvika kostnadsräntan. En försenad betalning kan bli onödigt kostsam. 

Dessa tidpunkter gäller för fyllnadsinbetalningen när kvarskatten är mer än 30 000 kronor: 

Företagets bokslut: September – december 2024
Pengarna ska finnas på skattekontot senast: 12 februari 2025 

Företagets bokslut: Januari – april 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast: 12 juni 2025

Företagets bokslut: Maj – juni 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast: 12 augusti 2025

Företagets bokslut: Juli – augusti 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast: 13 oktober 2025

Dessa tidpunkter gäller för fyllnadsinbetalningen när kvarskatten är högst 30 000 kronor: 

Företagets bokslut: September – december 2024
Pengarna ska finnas på skattekontot senast: 5 maj 2025 

Företagets bokslut: Januari – april 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast:  3 september2025

Företagets bokslut: Maj – juni 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast:  3 november 2025

Företagets bokslut: Juli – august 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast:  3 januari 2026

När ska slutskatten senast vara betald? 

Om skatten inte är betald vid de ovanstående tidpunkterna kommer kvarskatten att löpa med en kostnadsränta. Från vilken tidpunkt beror på storleken på kvarskatten. Den del av kvarskatten som överstiger 30 000 kronor kommer ett belöpa med ränta från ett tidigare datum än den del av kvarskatten som understiger 30 000 kronor. 

Slutskatten förfaller till betalning vid olika tidpunkter beroende på när företaget skulle lämna in sin deklaration. Gemensamt är att kvarskatten alltid ska betalas inom ungefär 90 dagar från beslutsdatumet för slutlig skatt. 

Då ska kvarskatten vara betald: 

Bokslut: September – december 2023
Senast: 12 mars 2025 

Bokslut: Januari – april 2024
Senast: 14 juli 2025 

Bokslut: Maj – juni 2024
Senast: 12 september 2025 

Bokslut: Juli – augusti 2024
Senast: 12 november 2025 

Bokslut: September – december 2024
Senast: 12 mars 2026

Bokslut: Januari – april 2025
Senast: 14 juli 2026

The post Deklarationstidpunkter för aktiebolag under 2025 appeared first on Tidningen Konsulten.

Vanliga deklarationsmissar för enskilda näringsidkare – och hur du undviker dem

Deklarationssäsongen är i full gång och bokslutet för dig som är enskild näringsidkare ska snart vara klart för att kunna ligga till grund för beskattningen. I den här artikeln lyfter vi några tips på hur du undviker fel i din deklaration.

Avdrag för ränteutgifter 

En fysisk person får kontrolluppgifter på de ränteutgifter som har betalts under året. Kontrolluppgift ska lämnas oavsett om räntan är hänförlig till näringsverksamhet eller kapital. Beloppet för ränteutgifterna kommer att förtyckas på inkomstdeklarationen under avdrag – kapital (ruta 8.1).  

Om en del av räntorna är hänförliga till näringsverksamheten ska avdraget för dem göras i NE-blanketten i inkomst av näringsverksamhet. De redovisas då i ruta R8 Räntekostnader m.m. och under Övriga uppgifter Ränteutgifter enligt kontrolluppgifter för beskattningsåret som dragits av i näringsverksamhet, ange belopp.  

Om du flyttar en del av avdraget för ränteutgifter till näringsverksamheten är det viktigt att komma ihåg att ändra uppgifterna om ränteutgifter under avdrag i kapital (ruta 8.1). Detta är ett av de vanliga fel som Skatteverket ser hos enskilda näringsidkare.  

Avdragsgillt eller inte? 

Många enskilda näringsidkare frågar sig vad som är avdragsgillt och inte. Det kan vara svårt att veta vilka utgifter man får göra avdrag för i deklarationen. Utgångspunkten är att alla utgifter för intäkternas förvärvade får dras av. Annorlunda uttryckt, utgiften ska vara till nytta för företaget och inte av privat karaktär.  

Men det finns vissa utgifter som aldrig får dras av, till exempel förseningsavgifter och böter. Dessa regler gäller för alla företagsformer. Sedan finns det vissa regler som begränsar avdragsrätten för enskilda näringsidkare. Det beror på att enskilda näringsidkare inte är anställda i sin verksamhet. Därför skiljer sig reglerna för vad som är avdragsgillt för en enskild näringsidkare till viss del från avdragsrätten för ett aktiebolag.  

En enskild näringsidkare kan exempelvis inte ge sig själv ett friskvårdsbidrag, men det kan ägaren som arbetar och är anställd i aktiebolaget. Skatteverket har ett avdragslexikon för enskild näringsverksamhet. Kanske hittar du svar på din fråga där! 

Att tänka på när verksamheten avslutas  

När du som enskild näringsidkare avslutar din verksamhet är det några saker som du behöver vara särskilt uppmärksam på för att göra avslutet enkelt och utan extraarbete kommande år.  

Här är några åtgärder du behöver göra: 

• Återkalla F-skatt 

• Avregistrera för moms  

• Avregistrera som arbetsgivare 

• Ändra den debiterade preliminärskatten 

• Avanmäla kontrollenhet och kassaregister om företaget har haft det  

Om du tar ut tillgångar från näringsverksamheten för att använda dem privat ska de redovisas som ett uttag. Uttaget redovisas som en försäljning till ett pris som motsvarar tillgångens marknadsvärde. Eftersom företaget inte får några pengar vid ett uttag är motkontot eget kapital. Har avdrag gjorts för moms för de uttagna tillgångarna ska även uttagsbeskattning ske för moms. 

När näringsverksamheten upphör ska periodiseringsfonder som tidigare har gjorts återföras till beskattning. Detsamma gäller expansionsfond.  

Underskott när näringsverksamheten avslutas 

Om verksamheten avslutas med underskott finns möjlighet att dra av underskottet med 70 procent. Underskottet ska dras av det följande beskattningsåret eller, om du begär det, fördelas på det följande beskattningsåret och de två därefter följande beskattningsåren. Det innebär att om verksamheten avslutades under 2024 får underskottet först dras av i deklarationen för inkomståret 2025 (deklarationen som lämnas 2026).  

Glöm inte att göra en kryssmarkering på inkomstdeklarationen baksida att verksamheten upphört. 

Redovisa avdraget i deklarationen nästkommande år 

Året efter det att verksamheten har avslutats har du alltså möjlighet att göra avdrag för underskottet. Avslutades verksamheten under 2023 har du möjlighet att dra av underskottet i deklarationen för inkomstår 2024 som lämnas nu 2025. 

I Inkomstdeklaration 1 redovisas avdraget för underskottet vid punkt 8.4. I e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 görs avdraget via bilagan Övriga tjänste- och kapitaluppgifter. 

Hela det totala underskottet som avdrag yrkas för ska redovisas. Skatteverket reducerar sedan beloppet till 70 procent. Under övriga upplysningar ska man också ange hur stort underskott man begär slutligt avdrag med och vilket år verksamheten upphörde. 

Vanliga misstag att se upp för som enskild näringsidkare – en sammanfattning 

Här är en sammanfattning av några av de vanligaste misstagen: 

• Dubbelredovisning av ränteutgifter – Glömmer att justera beloppet i ruta 8.1 när delar av räntan förts till näringsverksamheten. 

• Felaktiga avdrag – Försök att dra av privata kostnader. 

• Missad återföring av fonder – Periodiserings- och expansionsfonder glöms ofta bort vid avslut. 

• Ofullständig avregistrering – Att inte återkalla F-skatt eller avregistrera moms, kassaregister etc. kan skapa problem. 

• Felaktig hantering av underskott – Antingen missas avdraget helt, eller så görs det på fel sätt i fel ruta eller år. 

• Ingen markering för att verksamheten upphört – Glömmer att kryssa i rutan på deklarationens baksida. 

Avslutande tips 

Tycker du att allt detta verkar krångligt? Då är du inte ensam. Skattereglerna för enskild firma kan vara snåriga, särskilt vid avslut av verksamhet eller vid mer komplicerade avdrag. 

Tveka inte att ta kontakt med en kvalitetssäkrad redovisningskonsult för att få hjälp. Det är en investering som ofta lönar sig både i tid och pengar – och som kan ge dig trygghet i att allt blir rätt från början. 

The post Vanliga deklarationsmissar för enskilda näringsidkare – och hur du undviker dem appeared first on Tidningen Konsulten.

Långtidssjuk – vad du som arbetsgivare måste göra

När en av dina anställda har varit sjukskriven i 30 dagar – och sjukskrivningen förväntas pågå i minst 60 dagar – har du som arbetsgivare ett ansvar att vidta arbetsplatsinriktade rehabiliteringsåtgärder. Den medicinska rehabiliteringen ansvarar sjukvården för.

Ditt ansvar som arbetsgivare 

Rehabiliteringsansvaret gäller oavsett om sjukdomen eller skadan har uppstått på jobbet eller inte. Ditt mål är att skapa förutsättningar för att medarbetaren ska kunna återgå till arbetet så snart som möjligt. 

Det kan innebära att du: 

• Anpassar arbetsplatsen tillfälligt. 
• Förändrar arbetsuppgifter. 
• Justerar arbetstider. 

Dina skyldigheter regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift om arbetsanpassning (AFS 2020:5), som har samma juridiska tyngd som en lag. 

Rehabiliteringsplan – ett krav vid längre sjukskrivning 

Om sjukskrivningen bedöms pågå i minst 60 dagar måste du, senast dag 30, ta fram en rehabiliteringsplan tillsammans med medarbetaren. 

Bedömningen av sjukskrivningens längd görs enklast genom att du har en dialog med den anställde där du går igenom läkarintyget. 

Planen ska följas upp regelbundet och justeras vid behov. Kom ihåg att medarbetaren är skyldig att aktivt delta i sin rehabilitering. 

Viktiga frågor när du tar fram en rehabiliteringsplan 

När du upprättar rehabiliteringsplanen bör du och medarbetaren överväga följande: 

• Kan medarbetaren arbeta deltid under sjukskrivningen? 
• Hur kan arbetsplatsen och arbetsuppgifterna anpassas? 
• Finns möjlighet till omplacering, tillfälligt eller permanent? 
• Behöver arbetstekniska hjälpmedel införskaffas? 
• Finns behov av utbildning eller omskolning? 
• När ska åtgärderna genomföras? 
• Vem ansvarar för kontakten med medarbetaren under sjukskrivningen? 

Hur ska planen följas upp? 

Ditt ansvar gentemot Försäkringskassan 

I vissa fall måste rehabiliteringsplanen skickas till Försäkringskassan, som använder den som underlag i sin handläggning. Myndigheten bedömer om planen är av god kvalitet och att insatserna genomförs enligt plan. 

Om planen brister i kvalitet eller om åtgärderna upprepade gånger uteblir, kan Försäkringskassan anmäla dig som arbetsgivare till Arbetsmiljöverket. 

För att underlätta arbetet med rehabiliteringsplanen kan du ansöka om ekonomiskt stöd från Försäkringskassan. Det kallas arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd och kan användas exempelvis för att köpa in tjänster från företagshälsovården. 

The post Långtidssjuk – vad du som arbetsgivare måste göra appeared first on Tidningen Konsulten.

Från den 1 december sänks räntan på skattekontot

Nu sänks räntorna på skattekontot för andra gången i år. Det gäller både kostnadsräntan och intäktsräntan. De nya räntorna gäller från och med den 1 december 2024. Den sänkta räntan påverkar bland annat företag som har anstånd med betalning av skatter och avgifter och kvarskatt. Räntorna på skattekontot är samma för företagare och privatpersoner.

De nya kostnadsräntorna 

När man har ett underskott på skattekontot beräknas en kostnadsränta. Det finns två olika räntesatser för kostnadsräntan som används på skattekontot. Vilken räntesats som används beror på den underliggande transaktionen. 

Låg kostnadsränta 

Den låga kostnadsräntan är 2,5 procent (tidigare 3,75 procent) från och med den 1 december. Låg kostnadsränta beräknas bland annat på belopp som 

• Skatteverket gett anstånd med att betala. 

• Uppkommer på grund av underskott av slutlig skatt (gäller betalning som görs fram till förfallodagen, därefter beräknas hög ränta). 

• Uppkommit genom omprövningsbeslut av Skatteverket eller beslut av domstol (gäller betalning som görs fram till förfallodagen, därefter beräknas hög ränta) 

• Överlämnats till Kronofogden för indrivning. 

Hög kostnadsränta  

Den höga kostnadsräntan är 17,5 procent (tidigare 18,75 procent) från och med den 1 december. Hög kostnadsränta beräknas på underskott 

• Där betalningen inte är gjord på förfallodagen. Ett sådant underskott kan exempelvis ha uppstått på grund av en inlämnad skattedeklaration där ingen betalning har skett, eller att man inte har betalat in den slutliga skatten på förfallodagen. 

• Där betalningskrav har skickats ut. Den höga kostnadsräntan beräknas fram till dess att underskottet betalas eller till den dag då beloppet överlämnas till Kronofogden. 

Den nya intäktsräntan 

Om det finns ett överskott på skattekontot får man intäktsränta. Från den 1 december är intäktsräntan 1,125 procent (tidigare 1,6875 procent).

The post Från den 1 december sänks räntan på skattekontot appeared first on Tidningen Konsulten.

Bolag och Brott: Nya lagar ger myndigheter skarpare verktyg mot ekonomisk brottslighet

Regeringen har nu godkänt flera förslag från utredningen ”Bolag och Brott” och vid årsskiftet skärps Sveriges regler mot ekonomisk brottslighet. Myndigheter får fler och bättre verktyg för att agera proaktivt, och företagare påverkas av bland annat höjda förseningsavgifter och nya krav från Bolagsverket. Lagändringarna är ett viktigt steg framåt, enligt Srf konsulterna.

Lagändringarna, som gäller från den 1 januari 2025, innebär bland annat att Bolagsverket får nya befogenheter, företagskapning kriminaliseras och förseningsavgifter höjs. 

Fler verktyg för att bekämpa brott 

Srf konsulterna har i sitt remissvar till utredningen välkomnat förslagen som stärker myndigheternas möjligheter att samarbeta och kraftsamla mot ekonomisk brottslighet.  

– Lagändringarna är ett viktigt steg framåt i arbetet för att skapa en sund och säker företagsmiljö. Myndigheterna får nu fler och vassare verktyg för att arbeta mer proaktivt och riskbaserat. Samverkan mellan myndigheter och näringsliv är avgörande för att minska ekonomisk brottslighet,” säger Lena Lind, vd och förbundsdirektör vid Srf konsulterna. 

Viktiga förändringar i lagstiftningen 

Bland de lagförslag som nu träder i kraft märks följande nyheter: 

• Nya befogenheter för Bolagsverket 
  Bolagsverket får rätt att kräva personlig inställelse vid misstanke om felaktiga uppgifter i företagsregistren. Myndigheten ges även bättre möjligheter att stryka felaktiga uppgifter från registren, vilket stärker arbetet mot företagsrelaterade brott. 

• Kriminalisering av företagskapning 
  Företagskapning, där ett företags identitet används olovligen för att uppnå vinning, kriminaliseras. Detta ger myndigheterna ett tydligare rättsligt verktyg för att agera mot denna typ av brott. 

• Höjda förseningsavgifter och nya skyldigheter 
  Förseningsavgifter vid inlämning av årsredovisningar höjs generellt. Dessutom införs en skyldighet för ekonomiska föreningar att lämna in årsredovisningar till Bolagsverket. 

En utökning av revisionsplikten uteblir

Ett av de mest omdiskuterade förslagen, att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag, avfärdades av Riksdagen. Regeringen och flera remissinstanser, inklusive Srf konsulterna, har varit tydliga med att revisionsplikten inte är den mest effektiva lösningen för att bekämpa brottslighet i företag.  

– Både revisorer och kvalitetssäkrade redovisningskonsulter är viktiga yrkesgrupper som kompletterar varandra. Genom att samverka i kampen mot ekonomisk brottslighet kan vi uppnå bättre resultat än med en återinförd revisionsplikt, säger Lena Lind. 

Vill du läsa mer om lagändringarna kan du ta del av beslutet i sin helhet på riksdagen.se. 

The post Bolag och Brott: Nya lagar ger myndigheter skarpare verktyg mot ekonomisk brottslighet appeared first on Tidningen Konsulten.

Förenklade regler för fåmansföretag: Vad innebär förslagen för dig som delägare?

Du kanske har hört att det finns ett förslag på ändrade regler för beskattning av andelar i fåmansföretag. Du kanske ställer dig frågan om det är något du som delägare borde göra redan nu. Vad innebär reglerna? I den här artikeln svarar vi på några av dessa frågor.

Förenklade regler 

Reglerna för beskattning av kvalificerade andelar i fåmansföretag är mycket komplicerade och får ofta kritik för det. Utredningens uppdrag har därför varit att förenkla och förbättra reglerna så att företag ska uppmuntras att växa och anställa fler.  

Förenklingar kommer till uttryck genom olika schabloner och färre tröskelvärden, det vill säga värden som fåmansdelägare behöver uppfylla för att omfattas av en regel. I och med schablonerna är det också möjligt för Skatteverket att automatiskt beräkna vissa av komponenterna i gränsbeloppet vilket kan minska de administrativa kostnaderna för företaget.  

Det blir också färre beräkningar och lättare att göra rätt. Enligt analyser som utredningen har gjort kommer 80 procent av delägarna att få ett större gränsbelopp enligt de föreslagna reglerna i förhållande till dagens regler. Vidare har utredningen uppskattat att de administrativa kostnaderna för företagen kommer att minska med 34 procent i förhållande till dagens regler. Det motsvarar 210 miljoner kronor i minskade administrativa kostnader för företagen. 

En metod att beräkna gränsbeloppet på 

De största förändringarna ser vi i sättet att beräkna gränsbeloppet på.  Dagens regler – förenklingsregeln och huvudregeln ersätts med en ny beräkningsmodell för alla delägare i företaget.  

Komponenterna i gränsbeloppet föreslås bestå av följande fyra komponenter: 

• Grundbelopp  

• Lönebaserat utrymme 

• Ränta på omkostnadsbelopp som överstiger 100 000 kronor 

• Sparat utdelningsutrymme från föregående år utan uppräkning 

Grundbelopp på fyra inkomstbasbelopp 

Ett grundbelopp liknande det som idag finns i förenklingsregeln föreslås. Grundbeloppet föreslås till fyra inkomstbasbelopp som ska fördelas på andelarna i företaget.  

Lönebaserat utrymme 

Det lönebaserade utrymmet kvarstår som en del av beräkningen av gränsbeloppet. Däremot slopas både kravet på minsta löneuttag och kapitalandelskravet. Det medför att alla delägare kan få möjlighet att tillgodoräkna sig det lönebaserade utrymmet utan eget särskilt löneuttag. Det lönebaserade utrymmet uppgår fortfarande till 50 procent av de utbetalda lönerna i företaget och dess dotterföretag men till den del de överstiger 8 inkomstbasbelopp får delägaren tillgodoräkna sig löneunderlaget. De 8 inkomstbasbeloppen är ett schabloniserat sätt att undanta delägarnas egna löner. Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på delägarens andelar i företaget. Det lönebaserade utrymmet kommer även fortsättningsvis att vara max 50 gånger delägarens eller närståendes lön.  

Ränta på omkostnadsbeloppet 

Vid beräkning av årets gränsbelopp får man även beräkna ett tillägg för ränta motsvarande statslåneräntan ökad med 9 procent. Det är precis som idag men med den skillnaden att räntan bara beräknas på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor. Enligt gällande regler får alla delägare beräkna räntan oavsett hur stort omkostnadsbeloppet är. 

Sparat utdelningsutrymme från föregående år 

Det föreslås även att dagens uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år tas bort. Det sparade utdelningsutrymmet får däremot tillgodoräknas precis som vanligt.  

Närståendekretsen förändras 

Vilka som ingår i närståendekretsen har bland annat betydelse för om en andel är kvalificerad. Till exempel är en andel är kvalificerad för andelsägaren om delägaren själv eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning i företaget. Nu föreslås närståendekretsen att minska på det sättet att syskon, syskons make eller maka samt syskons barn inte längre ska ingå i närståendekretsen. Det innebär att ett ägande av ett syskon som inte är verksam i företaget kommer att leda till att det finns ett utomstående ägande i företaget.  

Tidsgränsen 

I många regler för kvalificerade andelar i fåmansföretag finns en tidsgräns på fem år. Tillexempel krävs det, för att en andel ska anses vara kvalificerad, att delägaren, eller någon närstående har varit verksam i företaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren. Det föreslås nu att den gränsen sänks till fyra år. Det innebär att tiden som ett företag behöver ligga i karens minskar. Det vill säga den tid som behövs för att andelen ska gå från att vara kvalificerade till att vara icke-kvalificerad sänks. Under den här perioden får varken delägaren eller någon närstående vara aktiva i företaget.  

Vad händer nu? 

Reglerna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2026. För att det ska vara möjligt behöver en proposition läggas fram i början av hösten 2025, så att riksdagen sedan kan fatta beslut senare under hösten.  

Vad ska du göra nu? 

I nuläget är detta endast ett förslag och vi kan inte med säkerhet veta att reglerna blir beslutade.  

Det viktigaste just nu är att du håller dig informerat om hur reglerna ser ut och hur de kan komma att påverka dig som delägare. För de flesta delägare innebär förslagen ett större gränsbelopp.  

Kontakta din redovisningskonsult för vägledning om du har frågor eller vill veta hur de föreslagna reglerna kan påverka just dig och din verksamhet.

The post Förenklade regler för fåmansföretag: Vad innebär förslagen för dig som delägare? appeared first on Tidningen Konsulten.

Färdplan för Sverige: Så ska vi hänga med i AI-utvecklingen

I december förra året tillsattes en kommitté med uppdrag att identifiera behov av och lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen och användningen av artificiell intelligens (AI) i Sverige på ett hållbart och säkert sätt. Nu har resultatet presenterats.

Kommittén, som har antagit namnet AI-kommissionen, har överlämnat sin rapport kallad AI-kommissionens Färdplan för Sverige. Slutredovisningen har på initiativ av kommittén tidigarelagts från 1 juli 2025. I färdplanen presenteras 75 åtgärdsförslag, inom många olika områden, från internationella samarbeten till utbildning. Samtidigt lyfter kommissionen vikten av rättvisa och etiska standarder, genom exempelvis deltagande i globala AI-initiativ.  

Uppmuntrar företag att utbilda anställda i AI 

För att möta arbetsmarknadens förändringar måste företag aktivt utbilda sin personal i AI-relaterade färdigheter. Kommissionen vill skapa incitament för företag, som bidrag eller skattelättnader, för att anordna AI-utbildningar för sina anställda. De framhåller behovet av samverkan inom hela samhället uppmuntrar samarbeten mellan företag och utbildningsleverantörer för att skapa skräddarsydda program.  

Initiativ för att öka användning av AI

Kunskapslyft
Ett av förslagen är ett kunskapslyft som liknar Hem-PC-reformen från 1998. Detta initiativ syftar till att öka allmänhetens AI-kompetens genom att erbjuda statligt sanktionerade och kostnadsfria AI-verktyg.

Exportstöd
Kommissionen ser även att svensk AI-innovation behöver främjas genom exportstöd. Vikten av att kunna mäta framsteg vill kommissionen tydliggöra genom att införa årliga rapporter om AI-strategins framsteg baserade på KPI:er.

Skattelättnader
Att använda skattepolitiken till att öka användandet av AI föreslås också. Detta kan ske genom skattelättnader för energieffektiva AI-projekt för AI-entreprenörer. Förhoppningen är att stimulera innovation och stödja startups inom AI, särskilt de med hög potential men medbegränsade resurser.  

Kommissionen vill även införa skattelättnader för företag och entreprenörer som arbetar med AI-utveckling, särskilt inom områden som rör samhällsnytta och hållbarhet. Detta kan omfatta skatteavdrag för FoU-utgifter eller reducerade arbetsgivaravgifter för AI-specialister. 

Vill utveckla incitament för att dela data

Kommissionen vill se en utveckling av standarder för sektorspecifik datadelning och att det införs incitament för privata företag att dela data med offentlig sektor. Offentlig sektor kan dra stor nytta av privatägda data för att förbättra samhällstjänster, men privata företag är ofta ovilliga att dela med sig av sina data på grund av oro över konkurrens eller sekretess.  

Kommissionen vill därför utveckla ekonomiska incitament, som skattelättnader eller subventioner, för företag som delar data med offentlig sektor. Här krävs även en säkerställning av att sekretess och konkurrensfördelar skyddas genom tydliga avtal och tekniska lösningar som anonymisering.

Här kan du läsa mer om AI-kommissionens Färdplan för Sverige – Regeringen.se

The post Färdplan för Sverige: Så ska vi hänga med i AI-utvecklingen appeared first on Tidningen Konsulten.

Satsa på hållbara finanser och häng med i Europas gröna omställning

Hållbarhet är på allas läppar och omfattar mycket mer än klimat och miljö. Det omfattar även hållbara finanser. För små och medelstora företag blir det avgörande att lägga resurser på detta – både för att uppfylla nya lagkrav, och för att stärka konkurrenskraften och locka gröna investerare. Men vad innebär egentligen hållbara finanser, och varför är de så viktiga? Loïc Viatte, tjänsteman på Finansdepartementet, arbetar med flera av EU:s rättsakter på området. Här berättar han hur de nya EU-lagstiftningarna påverkar svenska företagare och varför det är viktigt att hålla sig uppdaterad om vad som händer i EU.

Nya EU-lagar ställer krav på företagen 

Under senare år har en rad rättsakter och förordningar från EU antagits och införts i Sverige, för att främja en mer hållbar utveckling. Några exempel är Taxonomiförordningen, som bland annat påverkar investeringsprodukter och gröna obligationer, CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som handlar om att företag ska iaktta tillbörlig aktsamhet om miljö, klimat eller mänskliga rättigheter, samt CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), som handlar om hållbarhetsrapportering för större företag. 

Säkerställer användarvänlighet 

En del av Loïc Viattes arbete handlar om att ta fram och driva svenska positioner inom EU inom hållbara finanser och grön omställning. Han förklarar att Sverige har en aktiv roll i att driva EU:s hållbarhetsagenda och detta innebär bland annat att svenska myndigheter måste säkerställa att EU:s direktiv och förordningar införlivas på ett sätt som fungerar i den svenska kontexten. 

– Vi vill säkerställa att regelverken blir användarvänliga och tillämpbara för svenska företag. Vi arbetar nära kommissionen och andra medlemsstater för att se till att små och medelstora företag inte missgynnas av de nya reglerna, säger Loïc Viatte.  

Hållbara finanser skapar en grön finansmarknad

För Loïc Viatte handlar hållbara finanser om att skapa en grönare finansmarknad. Han förklarar att begreppet kan tolkas både brett och snävt: 

– En bred tolkning av hållbara finanser kan omfatta allt från att ta fram regler för finansmarknaden till klimatbistånd eller grön upphandling. En snävare definition fokuserar mer på att mobilisera privat finansiering till den gröna omställningen, säger han. 

Hållbarhet som strategisk tillgång 

De nya EU-lagarna kommer få stor inverkan på företagens hållbarhetsarbete. En av de viktigaste regleringarna är CSRD, som ställer högre krav på företagens transparens och hållbarhetsrapportering. Även om CSRD inledningsvis bara omfattar noterade företag, kommer det att påverka mindre företag som är leverantörer och kunder till de större företagen. 

– Större företag och investerare kommer att efterfråga hållbarhetsinformation från mindre leverantörer för sina egna rapporter. Det innebär att även mindre företag, som egentligen inte formellt omfattas av lagen, kan behöva redovisa uppgifter som koldioxidavtryck, sjukskrivningar, jämställdhet och hur de arbetar cirkulärt. För dessa företag kan det bli en viktig konkurrensfördel att kunna leverera den informationen, och att leverera den i rätt format, förklarar Loïc Viatte. 

För mindre företag handlar hållbarhetsrapportering därför inte bara om efterlevnad, utan också om att skapa en strategisk möjlighet.

– Företag som inte anpassar sig riskerar att hamna på efterkälken, medan de som integrerar hållbarhet i sin affärsmodell kommer att stärka sin konkurrenskraft, särskilt om de söker finansiering från gröna investerare och vill satsa på hållbara projekt, förklarar Loïc Viatte. 

Investering i framtiden 

För att hänga med i lagstiftningen och förstå hur EU:s hållbarhetsregler påverkar företaget är det viktigt att hålla sig uppdaterad om de nya rättsakterna och de informationsbehov som företag och investerare kommer att ha.  

Loïc Viatte råder företagare att redan nu bör förbereda sig på ökade krav från större kunder och investerare.  

– Även om det kan innebära ökade kostnader och ta resurser i anspråk, är det en investering i framtiden. Delta i utbildningar och seminarier, bygg upp intern kompetens, eller samarbeta med konsulter för att stärka kompetensen, säger han.

– Din redovisningskonsult är en bra resurs som kan hjälpa dig att anpassa sig till de nya kraven. De kan guida företaget genom rapporteringsprocessen och visa att hållbarhet inte bara innebär ökade kostnader och tar resurser i anspråk, utan att det är en investering för framtiden, avslutar Loïc Viatte. 

The post Satsa på hållbara finanser och häng med i Europas gröna omställning appeared first on Tidningen Konsulten.