Artiklar

Deklaration 2025 – viktiga datum att ha koll på för dig som privatperson!

Nytt år och snart dags att deklarera inkomster för 2024. Här lyfter vi några viktiga datum att ha koll på under 2025.

Flera datum för betalning av kvarskatt 

I och med att kostnadsräntan på skattekontot uppgår till 2,5 procent är det viktigt att veta vid vilka tidpunkter som skatten ska vara inbetald för att undvika denna ränta. Om kvarskatten överstiger 30 000 kronor ska denna vara inbetald redan den 12 februari för att undvika kostnadsränta. Kostnadsräntan börjar räknas från och med den 13 februari på den del av kvarskatten som överstiger 30 000 kronor.  

Om kvarskatten understiger 30 000 kronor behöver betalningen finnas på skattekontot senast den 5 maj för att undvika kostnadsränta.  

Om man inte betalar kvarskatten på förfallodagen kommer skulden att belöpa med den höga kostnadsräntan som uppgår till hela 17,5 procent. När den slutliga kvarskatten ska betalas beror på när man får sitt slutskattebesked. Kvarskatten ska vara betald 90 dagar efter att Skatteverket har beslutat om slutlig skatt. Nedan framgår tidpunkterna när betalningen ska vara gjord till skattekontot beroende på tidpunkten för slutskattebeskedet.  

Varför kan man behöva betala in extra till skattekontot? 

Det finns många olika anledningar till att man kan behöva betala in extra för att täcka upp för den slutliga skatten.  

Här är exempel på situationer som kan ge kvarskatt: 

• Investeringssparkonto – man betalar skatt på en schablonintäkt. Banken betalar inte in någon skatt för det. 
• Försäljning av aktier eller fonder samt fastighet respektive bostadsrätt – görs en vinst vid försäljningen ska man betala skatt på den.  
• Innehav av fastighet – vid innehav av fastighet utgår fastighetsskatt eller fastighetsavgift. 
• Uthyrning av bostad – en villa, bostadsrätt eller sommarstuga kan hyresintäkten beskattas, beroende på hyresintäktens storlek. 
• Lön från någon som inte är huvudarbetsgivare och pensionsutbetalningar där skatteavdrag har gjorts med 30 procent. 

Skatten kan beräknas med hjälp av Skatteverkets tjänst Räkna ut din skatt. 

Sista dagen att deklarera  

Inkomstdeklarationen för fysiska personer ska vara inlämnad till Skatteverket senast den 2 maj, om man inte har fått anstånd att lämna in deklarationen senare. Som vanligt finns det möjlighet att få tillbaka överskjutande skatt tidigare om man lämnar in deklarationen digitalt.  

Deklarationen skickas den 3–7 mars till privatpersoner som har en digital brevlåda. Om man inte har en digital brevlåda skickas pappersdeklaration ut under tidsperioden den 15 mars-15 april. Om man hellre vill ha en digital deklaration behöver man skaffa en digital brevlåda senast den 2 mars. 

Deklarera digitalt senast den 2 april och få tillbaka pengarna i april 

Skatteverkets e-tjänst Inkomstdeklaration öppnar den 18 mars. Det är då möjligt att logga in med e-legitimation och deklarera. Vill man ha skatten tillbaka redan i april behöver deklarationen godkännas digitalt senast den 2 april. Du får då inte göra några ändringar eller tillägg i deklarationen och du måste också ha anmält ett mottagarkonto för utbetalningen.   

Till den som deklarerar senast den 2 maj och vars deklaration är godkänd kommer Skatteverket att betala ut skatteåterbäringen den 3–5 juni.

The post Deklaration 2025 – viktiga datum att ha koll på för dig som privatperson! appeared first on Tidningen Konsulten.

Momspaketet antaget i EU – vad händer nu?

Den 11 mars antog EU formellt ViDA – ett omfattande reformpaket som ska digitalisera momshanteringen i Europa och som vi skrivit om tidigare. Nu börjar den svenska resan mot implementering, och det är hög tid för både företag och redovisningskonsulter att sätta sig in i vad som väntar. Fredrik Andersson Carlö, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, ger sin bild av nuläget – och varför det största hotet är att inte göra någonting alls.

Från beslut till handling – vad innebär ViDA för Sverige? 

EU:s beslut att genomföra VAT in the Digital Age (ViDA) innebär att e-fakturering och transaktionsbaserad rapportering blir obligatoriskt i hela unionen – med start 1 juli 2030. För svensk del markerar det starten på en omfattande lagstiftningsprocess. 

– Nu börjar vår resa. Beslutet är taget på EU-nivå, men exakt hur vi ska genomföra det i Sverige återstår till stor del att utforma. Vissa delar är gemensamma för hela EU, men mycket är också upp till varje medlemsland att bestämma, säger Fredrik. 

Frågor som måste besvaras nationellt är till exempel vilket e-faktureringssystem Sverige ska använda, om EDI-lösningar ska tillåtas, och om vi ska bygga en statlig infrastruktur eller öppna för en operatörsdriven marknad. 

Sverige riskerar att halka efter 

Flera av Europas största ekonomier – däribland Tyskland – har redan beslutat att införa obligatorisk e-fakturering före 2030. Norge utreder frågan, och andra länder som Italien har infört statliga portaler. 

– Om Sverige väljer att vänta finns det en uppenbar alternativkostnad. Det handlar inte bara om momsbedrägerier, utan om vår framtida konkurrenskraft. Att inte agera kan innebära att vi blir den svaga länken i EU:s momsflöde, säger Fredrik. 

Han menar att vi har en möjlighet att påverka utvecklingen – men bara om vi agerar i tid. 

Företag och konsulter – börja redan nu 

Även om lagen träder i kraft först 2030, uppmanar Fredrik både företag och redovisningskonsulter att börja förbereda sig redan nu. 

– Redan idag kan du fundera på hur du hanterar fakturering och vilka standarder du använder. Säljer du till offentlig sektor, e-fakturerar du troligen redan. Men nu går utvecklingen mot att det blir norm även i det privata. 

Han rekommenderar att företag som ska uppgradera system eller byta standard väljer lösningar som redan nu uppfyller den europeiska e-faktureringsstandarden – till exempel PEPPOL. 

– Att välja en standard som riskerar att försvinna kan bli dyrt. Det gäller att tänka långsiktigt, även om inget är lag än. 

Hur kan redovisningskonsulter bidra? 

Fredrik ser en viktig roll för redovisningskonsulter i övergången: 

– Se till att du inte blir en bromskloss. Hjälp istället dina kunder att förbereda sig. Digitalisering är inte något vi ska motarbeta – det är en möjlighet att effektivisera och stärka företagandet. 

Han lyfter också vikten av att redovisningskonsulter, fakturaoperatörer och systemutvecklare tillsammans gör det lätt att göra rätt: 

– Vi behöver bygga tjänster som förenklar, särskilt för de minsta företagen. I bästa fall blir det här ett smidigt steg in i en modern, digital infrastruktur – inte en ny pålaga. 

De största vinsterna med ViDA 

För företagen är den störta vinsten med ViDa att flöden automatiseras och därmed även effektiviseras. 

– Digitaliseringen sparar tid, minskar manuell hantering, ger bättre kontroll och innebär mindre onödiga kostnader – som arkivering eller hantering av pappersfakturor. Det är en enorm potential för besparingar, säger Fredrik. 

Men med transaktionsbaserad rapportering följer även samhällsnytta i och med att myndigheterna får bättre verktyg mot skattefusk och organiserad ekonomisk brottslighet. 

– Vi får insyn i hela transaktionskedjan – det gör att vi snabbare kan agera mot misstänkta upplägg, falska fakturor och penningtvätt, säger Fredrik. 

Riskerna om vi inte gör något alls 

Det största hotet mot en lyckad övergång? Att Sverige står stilla. 

– Den verkliga risken är att vi inte gör någonting. Då kan vi försätta oss i ett riktigt dåligt läge – både ekonomiskt, tekniskt och rättsligt. Men genom att agera nu kan vi påverka hur det här implementeras – och skapa bra lösningar för både företag och samhälle. 

Tre tips – så förbereder du dig  

För företag: 

• Börja se över er fakturahantering redan nu. 
  Även om ramverket träder i kraft först 2030, är utvecklingen tydlig – pappersfakturor kommer att fasas ut. 

• Välj rätt e-faktureringslösning. 
  Satsa på en standard som redan uppfyller de europeiska kraven – exempelvis PEPPOL – för att undvika framtida omställningskostnader. 

• Tänk långsiktigt. 
  Bygger du in e-faktura i dina system nu skapar du samtidigt möjligheter för automatisering i andra delar – som order- och logistikprocesser. 

För redovisningskonsulter: 

• Var en drivkraft, inte en bromskloss. 
  Hjälp dina kunder att ställa om – undvik att kräva pappersfakturor eller pappersutskrifter av digitala fakturor, till exempel för fysisk arkivering. 

• Håll dig uppdaterad. 
  ViDA innebär en ny verklighet för momshantering i hela EU. Följ utvecklingen för att kunna ge rätt råd i rätt tid. 

• Informera dina kunder. 
  Berätta för dina kunder vad som väntar – särskilt småföretagare kan behöva extra stöd i övergången till e-fakturering.

The post Momspaketet antaget i EU – vad händer nu? appeared first on Tidningen Konsulten.

Vanliga deklarationsmissar för enskilda näringsidkare – och hur du undviker dem

Deklarationssäsongen är i full gång och bokslutet för dig som är enskild näringsidkare ska snart vara klart för att kunna ligga till grund för beskattningen. I den här artikeln lyfter vi några tips på hur du undviker fel i din deklaration.

Avdrag för ränteutgifter 

En fysisk person får kontrolluppgifter på de ränteutgifter som har betalts under året. Kontrolluppgift ska lämnas oavsett om räntan är hänförlig till näringsverksamhet eller kapital. Beloppet för ränteutgifterna kommer att förtyckas på inkomstdeklarationen under avdrag – kapital (ruta 8.1).  

Om en del av räntorna är hänförliga till näringsverksamheten ska avdraget för dem göras i NE-blanketten i inkomst av näringsverksamhet. De redovisas då i ruta R8 Räntekostnader m.m. och under Övriga uppgifter Ränteutgifter enligt kontrolluppgifter för beskattningsåret som dragits av i näringsverksamhet, ange belopp.  

Om du flyttar en del av avdraget för ränteutgifter till näringsverksamheten är det viktigt att komma ihåg att ändra uppgifterna om ränteutgifter under avdrag i kapital (ruta 8.1). Detta är ett av de vanliga fel som Skatteverket ser hos enskilda näringsidkare.  

Avdragsgillt eller inte? 

Många enskilda näringsidkare frågar sig vad som är avdragsgillt och inte. Det kan vara svårt att veta vilka utgifter man får göra avdrag för i deklarationen. Utgångspunkten är att alla utgifter för intäkternas förvärvade får dras av. Annorlunda uttryckt, utgiften ska vara till nytta för företaget och inte av privat karaktär.  

Men det finns vissa utgifter som aldrig får dras av, till exempel förseningsavgifter och böter. Dessa regler gäller för alla företagsformer. Sedan finns det vissa regler som begränsar avdragsrätten för enskilda näringsidkare. Det beror på att enskilda näringsidkare inte är anställda i sin verksamhet. Därför skiljer sig reglerna för vad som är avdragsgillt för en enskild näringsidkare till viss del från avdragsrätten för ett aktiebolag.  

En enskild näringsidkare kan exempelvis inte ge sig själv ett friskvårdsbidrag, men det kan ägaren som arbetar och är anställd i aktiebolaget. Skatteverket har ett avdragslexikon för enskild näringsverksamhet. Kanske hittar du svar på din fråga där! 

Att tänka på när verksamheten avslutas  

När du som enskild näringsidkare avslutar din verksamhet är det några saker som du behöver vara särskilt uppmärksam på för att göra avslutet enkelt och utan extraarbete kommande år.  

Här är några åtgärder du behöver göra: 

• Återkalla F-skatt 

• Avregistrera för moms  

• Avregistrera som arbetsgivare 

• Ändra den debiterade preliminärskatten 

• Avanmäla kontrollenhet och kassaregister om företaget har haft det  

Om du tar ut tillgångar från näringsverksamheten för att använda dem privat ska de redovisas som ett uttag. Uttaget redovisas som en försäljning till ett pris som motsvarar tillgångens marknadsvärde. Eftersom företaget inte får några pengar vid ett uttag är motkontot eget kapital. Har avdrag gjorts för moms för de uttagna tillgångarna ska även uttagsbeskattning ske för moms. 

När näringsverksamheten upphör ska periodiseringsfonder som tidigare har gjorts återföras till beskattning. Detsamma gäller expansionsfond.  

Underskott när näringsverksamheten avslutas 

Om verksamheten avslutas med underskott finns möjlighet att dra av underskottet med 70 procent. Underskottet ska dras av det följande beskattningsåret eller, om du begär det, fördelas på det följande beskattningsåret och de två därefter följande beskattningsåren. Det innebär att om verksamheten avslutades under 2024 får underskottet först dras av i deklarationen för inkomståret 2025 (deklarationen som lämnas 2026).  

Glöm inte att göra en kryssmarkering på inkomstdeklarationen baksida att verksamheten upphört. 

Redovisa avdraget i deklarationen nästkommande år 

Året efter det att verksamheten har avslutats har du alltså möjlighet att göra avdrag för underskottet. Avslutades verksamheten under 2023 har du möjlighet att dra av underskottet i deklarationen för inkomstår 2024 som lämnas nu 2025. 

I Inkomstdeklaration 1 redovisas avdraget för underskottet vid punkt 8.4. I e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 görs avdraget via bilagan Övriga tjänste- och kapitaluppgifter. 

Hela det totala underskottet som avdrag yrkas för ska redovisas. Skatteverket reducerar sedan beloppet till 70 procent. Under övriga upplysningar ska man också ange hur stort underskott man begär slutligt avdrag med och vilket år verksamheten upphörde. 

Vanliga misstag att se upp för som enskild näringsidkare – en sammanfattning 

Här är en sammanfattning av några av de vanligaste misstagen: 

• Dubbelredovisning av ränteutgifter – Glömmer att justera beloppet i ruta 8.1 när delar av räntan förts till näringsverksamheten. 

• Felaktiga avdrag – Försök att dra av privata kostnader. 

• Missad återföring av fonder – Periodiserings- och expansionsfonder glöms ofta bort vid avslut. 

• Ofullständig avregistrering – Att inte återkalla F-skatt eller avregistrera moms, kassaregister etc. kan skapa problem. 

• Felaktig hantering av underskott – Antingen missas avdraget helt, eller så görs det på fel sätt i fel ruta eller år. 

• Ingen markering för att verksamheten upphört – Glömmer att kryssa i rutan på deklarationens baksida. 

Avslutande tips 

Tycker du att allt detta verkar krångligt? Då är du inte ensam. Skattereglerna för enskild firma kan vara snåriga, särskilt vid avslut av verksamhet eller vid mer komplicerade avdrag. 

Tveka inte att ta kontakt med en kvalitetssäkrad redovisningskonsult för att få hjälp. Det är en investering som ofta lönar sig både i tid och pengar – och som kan ge dig trygghet i att allt blir rätt från början. 

The post Vanliga deklarationsmissar för enskilda näringsidkare – och hur du undviker dem appeared first on Tidningen Konsulten.

Långtidssjuk – vad du som arbetsgivare måste göra

När en av dina anställda har varit sjukskriven i 30 dagar – och sjukskrivningen förväntas pågå i minst 60 dagar – har du som arbetsgivare ett ansvar att vidta arbetsplatsinriktade rehabiliteringsåtgärder. Den medicinska rehabiliteringen ansvarar sjukvården för.

Ditt ansvar som arbetsgivare 

Rehabiliteringsansvaret gäller oavsett om sjukdomen eller skadan har uppstått på jobbet eller inte. Ditt mål är att skapa förutsättningar för att medarbetaren ska kunna återgå till arbetet så snart som möjligt. 

Det kan innebära att du: 

• Anpassar arbetsplatsen tillfälligt. 
• Förändrar arbetsuppgifter. 
• Justerar arbetstider. 

Dina skyldigheter regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift om arbetsanpassning (AFS 2020:5), som har samma juridiska tyngd som en lag. 

Rehabiliteringsplan – ett krav vid längre sjukskrivning 

Om sjukskrivningen bedöms pågå i minst 60 dagar måste du, senast dag 30, ta fram en rehabiliteringsplan tillsammans med medarbetaren. 

Bedömningen av sjukskrivningens längd görs enklast genom att du har en dialog med den anställde där du går igenom läkarintyget. 

Planen ska följas upp regelbundet och justeras vid behov. Kom ihåg att medarbetaren är skyldig att aktivt delta i sin rehabilitering. 

Viktiga frågor när du tar fram en rehabiliteringsplan 

När du upprättar rehabiliteringsplanen bör du och medarbetaren överväga följande: 

• Kan medarbetaren arbeta deltid under sjukskrivningen? 
• Hur kan arbetsplatsen och arbetsuppgifterna anpassas? 
• Finns möjlighet till omplacering, tillfälligt eller permanent? 
• Behöver arbetstekniska hjälpmedel införskaffas? 
• Finns behov av utbildning eller omskolning? 
• När ska åtgärderna genomföras? 
• Vem ansvarar för kontakten med medarbetaren under sjukskrivningen? 

Hur ska planen följas upp? 

Ditt ansvar gentemot Försäkringskassan 

I vissa fall måste rehabiliteringsplanen skickas till Försäkringskassan, som använder den som underlag i sin handläggning. Myndigheten bedömer om planen är av god kvalitet och att insatserna genomförs enligt plan. 

Om planen brister i kvalitet eller om åtgärderna upprepade gånger uteblir, kan Försäkringskassan anmäla dig som arbetsgivare till Arbetsmiljöverket. 

För att underlätta arbetet med rehabiliteringsplanen kan du ansöka om ekonomiskt stöd från Försäkringskassan. Det kallas arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd och kan användas exempelvis för att köpa in tjänster från företagshälsovården. 

The post Långtidssjuk – vad du som arbetsgivare måste göra appeared first on Tidningen Konsulten.

Från den 1 december sänks räntan på skattekontot

Nu sänks räntorna på skattekontot för andra gången i år. Det gäller både kostnadsräntan och intäktsräntan. De nya räntorna gäller från och med den 1 december 2024. Den sänkta räntan påverkar bland annat företag som har anstånd med betalning av skatter och avgifter och kvarskatt. Räntorna på skattekontot är samma för företagare och privatpersoner.

De nya kostnadsräntorna 

När man har ett underskott på skattekontot beräknas en kostnadsränta. Det finns två olika räntesatser för kostnadsräntan som används på skattekontot. Vilken räntesats som används beror på den underliggande transaktionen. 

Låg kostnadsränta 

Den låga kostnadsräntan är 2,5 procent (tidigare 3,75 procent) från och med den 1 december. Låg kostnadsränta beräknas bland annat på belopp som 

• Skatteverket gett anstånd med att betala. 

• Uppkommer på grund av underskott av slutlig skatt (gäller betalning som görs fram till förfallodagen, därefter beräknas hög ränta). 

• Uppkommit genom omprövningsbeslut av Skatteverket eller beslut av domstol (gäller betalning som görs fram till förfallodagen, därefter beräknas hög ränta) 

• Överlämnats till Kronofogden för indrivning. 

Hög kostnadsränta  

Den höga kostnadsräntan är 17,5 procent (tidigare 18,75 procent) från och med den 1 december. Hög kostnadsränta beräknas på underskott 

• Där betalningen inte är gjord på förfallodagen. Ett sådant underskott kan exempelvis ha uppstått på grund av en inlämnad skattedeklaration där ingen betalning har skett, eller att man inte har betalat in den slutliga skatten på förfallodagen. 

• Där betalningskrav har skickats ut. Den höga kostnadsräntan beräknas fram till dess att underskottet betalas eller till den dag då beloppet överlämnas till Kronofogden. 

Den nya intäktsräntan 

Om det finns ett överskott på skattekontot får man intäktsränta. Från den 1 december är intäktsräntan 1,125 procent (tidigare 1,6875 procent).

The post Från den 1 december sänks räntan på skattekontot appeared first on Tidningen Konsulten.

Bolag och Brott: Nya lagar ger myndigheter skarpare verktyg mot ekonomisk brottslighet

Regeringen har nu godkänt flera förslag från utredningen ”Bolag och Brott” och vid årsskiftet skärps Sveriges regler mot ekonomisk brottslighet. Myndigheter får fler och bättre verktyg för att agera proaktivt, och företagare påverkas av bland annat höjda förseningsavgifter och nya krav från Bolagsverket. Lagändringarna är ett viktigt steg framåt, enligt Srf konsulterna.

Lagändringarna, som gäller från den 1 januari 2025, innebär bland annat att Bolagsverket får nya befogenheter, företagskapning kriminaliseras och förseningsavgifter höjs. 

Fler verktyg för att bekämpa brott 

Srf konsulterna har i sitt remissvar till utredningen välkomnat förslagen som stärker myndigheternas möjligheter att samarbeta och kraftsamla mot ekonomisk brottslighet.  

– Lagändringarna är ett viktigt steg framåt i arbetet för att skapa en sund och säker företagsmiljö. Myndigheterna får nu fler och vassare verktyg för att arbeta mer proaktivt och riskbaserat. Samverkan mellan myndigheter och näringsliv är avgörande för att minska ekonomisk brottslighet,” säger Lena Lind, vd och förbundsdirektör vid Srf konsulterna. 

Viktiga förändringar i lagstiftningen 

Bland de lagförslag som nu träder i kraft märks följande nyheter: 

• Nya befogenheter för Bolagsverket 
  Bolagsverket får rätt att kräva personlig inställelse vid misstanke om felaktiga uppgifter i företagsregistren. Myndigheten ges även bättre möjligheter att stryka felaktiga uppgifter från registren, vilket stärker arbetet mot företagsrelaterade brott. 

• Kriminalisering av företagskapning 
  Företagskapning, där ett företags identitet används olovligen för att uppnå vinning, kriminaliseras. Detta ger myndigheterna ett tydligare rättsligt verktyg för att agera mot denna typ av brott. 

• Höjda förseningsavgifter och nya skyldigheter 
  Förseningsavgifter vid inlämning av årsredovisningar höjs generellt. Dessutom införs en skyldighet för ekonomiska föreningar att lämna in årsredovisningar till Bolagsverket. 

En utökning av revisionsplikten uteblir

Ett av de mest omdiskuterade förslagen, att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag, avfärdades av Riksdagen. Regeringen och flera remissinstanser, inklusive Srf konsulterna, har varit tydliga med att revisionsplikten inte är den mest effektiva lösningen för att bekämpa brottslighet i företag.  

– Både revisorer och kvalitetssäkrade redovisningskonsulter är viktiga yrkesgrupper som kompletterar varandra. Genom att samverka i kampen mot ekonomisk brottslighet kan vi uppnå bättre resultat än med en återinförd revisionsplikt, säger Lena Lind. 

Vill du läsa mer om lagändringarna kan du ta del av beslutet i sin helhet på riksdagen.se. 

The post Bolag och Brott: Nya lagar ger myndigheter skarpare verktyg mot ekonomisk brottslighet appeared first on Tidningen Konsulten.

Förenklade regler för fåmansföretag: Vad innebär förslagen för dig som delägare?

Du kanske har hört att det finns ett förslag på ändrade regler för beskattning av andelar i fåmansföretag. Du kanske ställer dig frågan om det är något du som delägare borde göra redan nu. Vad innebär reglerna? I den här artikeln svarar vi på några av dessa frågor.

Förenklade regler 

Reglerna för beskattning av kvalificerade andelar i fåmansföretag är mycket komplicerade och får ofta kritik för det. Utredningens uppdrag har därför varit att förenkla och förbättra reglerna så att företag ska uppmuntras att växa och anställa fler.  

Förenklingar kommer till uttryck genom olika schabloner och färre tröskelvärden, det vill säga värden som fåmansdelägare behöver uppfylla för att omfattas av en regel. I och med schablonerna är det också möjligt för Skatteverket att automatiskt beräkna vissa av komponenterna i gränsbeloppet vilket kan minska de administrativa kostnaderna för företaget.  

Det blir också färre beräkningar och lättare att göra rätt. Enligt analyser som utredningen har gjort kommer 80 procent av delägarna att få ett större gränsbelopp enligt de föreslagna reglerna i förhållande till dagens regler. Vidare har utredningen uppskattat att de administrativa kostnaderna för företagen kommer att minska med 34 procent i förhållande till dagens regler. Det motsvarar 210 miljoner kronor i minskade administrativa kostnader för företagen. 

En metod att beräkna gränsbeloppet på 

De största förändringarna ser vi i sättet att beräkna gränsbeloppet på.  Dagens regler – förenklingsregeln och huvudregeln ersätts med en ny beräkningsmodell för alla delägare i företaget.  

Komponenterna i gränsbeloppet föreslås bestå av följande fyra komponenter: 

• Grundbelopp  

• Lönebaserat utrymme 

• Ränta på omkostnadsbelopp som överstiger 100 000 kronor 

• Sparat utdelningsutrymme från föregående år utan uppräkning 

Grundbelopp på fyra inkomstbasbelopp 

Ett grundbelopp liknande det som idag finns i förenklingsregeln föreslås. Grundbeloppet föreslås till fyra inkomstbasbelopp som ska fördelas på andelarna i företaget.  

Lönebaserat utrymme 

Det lönebaserade utrymmet kvarstår som en del av beräkningen av gränsbeloppet. Däremot slopas både kravet på minsta löneuttag och kapitalandelskravet. Det medför att alla delägare kan få möjlighet att tillgodoräkna sig det lönebaserade utrymmet utan eget särskilt löneuttag. Det lönebaserade utrymmet uppgår fortfarande till 50 procent av de utbetalda lönerna i företaget och dess dotterföretag men till den del de överstiger 8 inkomstbasbelopp får delägaren tillgodoräkna sig löneunderlaget. De 8 inkomstbasbeloppen är ett schabloniserat sätt att undanta delägarnas egna löner. Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på delägarens andelar i företaget. Det lönebaserade utrymmet kommer även fortsättningsvis att vara max 50 gånger delägarens eller närståendes lön.  

Ränta på omkostnadsbeloppet 

Vid beräkning av årets gränsbelopp får man även beräkna ett tillägg för ränta motsvarande statslåneräntan ökad med 9 procent. Det är precis som idag men med den skillnaden att räntan bara beräknas på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor. Enligt gällande regler får alla delägare beräkna räntan oavsett hur stort omkostnadsbeloppet är. 

Sparat utdelningsutrymme från föregående år 

Det föreslås även att dagens uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år tas bort. Det sparade utdelningsutrymmet får däremot tillgodoräknas precis som vanligt.  

Närståendekretsen förändras 

Vilka som ingår i närståendekretsen har bland annat betydelse för om en andel är kvalificerad. Till exempel är en andel är kvalificerad för andelsägaren om delägaren själv eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning i företaget. Nu föreslås närståendekretsen att minska på det sättet att syskon, syskons make eller maka samt syskons barn inte längre ska ingå i närståendekretsen. Det innebär att ett ägande av ett syskon som inte är verksam i företaget kommer att leda till att det finns ett utomstående ägande i företaget.  

Tidsgränsen 

I många regler för kvalificerade andelar i fåmansföretag finns en tidsgräns på fem år. Tillexempel krävs det, för att en andel ska anses vara kvalificerad, att delägaren, eller någon närstående har varit verksam i företaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren. Det föreslås nu att den gränsen sänks till fyra år. Det innebär att tiden som ett företag behöver ligga i karens minskar. Det vill säga den tid som behövs för att andelen ska gå från att vara kvalificerade till att vara icke-kvalificerad sänks. Under den här perioden får varken delägaren eller någon närstående vara aktiva i företaget.  

Vad händer nu? 

Reglerna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2026. För att det ska vara möjligt behöver en proposition läggas fram i början av hösten 2025, så att riksdagen sedan kan fatta beslut senare under hösten.  

Vad ska du göra nu? 

I nuläget är detta endast ett förslag och vi kan inte med säkerhet veta att reglerna blir beslutade.  

Det viktigaste just nu är att du håller dig informerat om hur reglerna ser ut och hur de kan komma att påverka dig som delägare. För de flesta delägare innebär förslagen ett större gränsbelopp.  

Kontakta din redovisningskonsult för vägledning om du har frågor eller vill veta hur de föreslagna reglerna kan påverka just dig och din verksamhet.

The post Förenklade regler för fåmansföretag: Vad innebär förslagen för dig som delägare? appeared first on Tidningen Konsulten.

Färdplan för Sverige: Så ska vi hänga med i AI-utvecklingen

I december förra året tillsattes en kommitté med uppdrag att identifiera behov av och lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen och användningen av artificiell intelligens (AI) i Sverige på ett hållbart och säkert sätt. Nu har resultatet presenterats.

Kommittén, som har antagit namnet AI-kommissionen, har överlämnat sin rapport kallad AI-kommissionens Färdplan för Sverige. Slutredovisningen har på initiativ av kommittén tidigarelagts från 1 juli 2025. I färdplanen presenteras 75 åtgärdsförslag, inom många olika områden, från internationella samarbeten till utbildning. Samtidigt lyfter kommissionen vikten av rättvisa och etiska standarder, genom exempelvis deltagande i globala AI-initiativ.  

Uppmuntrar företag att utbilda anställda i AI 

För att möta arbetsmarknadens förändringar måste företag aktivt utbilda sin personal i AI-relaterade färdigheter. Kommissionen vill skapa incitament för företag, som bidrag eller skattelättnader, för att anordna AI-utbildningar för sina anställda. De framhåller behovet av samverkan inom hela samhället uppmuntrar samarbeten mellan företag och utbildningsleverantörer för att skapa skräddarsydda program.  

Initiativ för att öka användning av AI

Kunskapslyft
Ett av förslagen är ett kunskapslyft som liknar Hem-PC-reformen från 1998. Detta initiativ syftar till att öka allmänhetens AI-kompetens genom att erbjuda statligt sanktionerade och kostnadsfria AI-verktyg.

Exportstöd
Kommissionen ser även att svensk AI-innovation behöver främjas genom exportstöd. Vikten av att kunna mäta framsteg vill kommissionen tydliggöra genom att införa årliga rapporter om AI-strategins framsteg baserade på KPI:er.

Skattelättnader
Att använda skattepolitiken till att öka användandet av AI föreslås också. Detta kan ske genom skattelättnader för energieffektiva AI-projekt för AI-entreprenörer. Förhoppningen är att stimulera innovation och stödja startups inom AI, särskilt de med hög potential men medbegränsade resurser.  

Kommissionen vill även införa skattelättnader för företag och entreprenörer som arbetar med AI-utveckling, särskilt inom områden som rör samhällsnytta och hållbarhet. Detta kan omfatta skatteavdrag för FoU-utgifter eller reducerade arbetsgivaravgifter för AI-specialister. 

Vill utveckla incitament för att dela data

Kommissionen vill se en utveckling av standarder för sektorspecifik datadelning och att det införs incitament för privata företag att dela data med offentlig sektor. Offentlig sektor kan dra stor nytta av privatägda data för att förbättra samhällstjänster, men privata företag är ofta ovilliga att dela med sig av sina data på grund av oro över konkurrens eller sekretess.  

Kommissionen vill därför utveckla ekonomiska incitament, som skattelättnader eller subventioner, för företag som delar data med offentlig sektor. Här krävs även en säkerställning av att sekretess och konkurrensfördelar skyddas genom tydliga avtal och tekniska lösningar som anonymisering.

Här kan du läsa mer om AI-kommissionens Färdplan för Sverige – Regeringen.se

The post Färdplan för Sverige: Så ska vi hänga med i AI-utvecklingen appeared first on Tidningen Konsulten.

Satsa på hållbara finanser och häng med i Europas gröna omställning

Hållbarhet är på allas läppar och omfattar mycket mer än klimat och miljö. Det omfattar även hållbara finanser. För små och medelstora företag blir det avgörande att lägga resurser på detta – både för att uppfylla nya lagkrav, och för att stärka konkurrenskraften och locka gröna investerare. Men vad innebär egentligen hållbara finanser, och varför är de så viktiga? Loïc Viatte, tjänsteman på Finansdepartementet, arbetar med flera av EU:s rättsakter på området. Här berättar han hur de nya EU-lagstiftningarna påverkar svenska företagare och varför det är viktigt att hålla sig uppdaterad om vad som händer i EU.

Nya EU-lagar ställer krav på företagen 

Under senare år har en rad rättsakter och förordningar från EU antagits och införts i Sverige, för att främja en mer hållbar utveckling. Några exempel är Taxonomiförordningen, som bland annat påverkar investeringsprodukter och gröna obligationer, CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som handlar om att företag ska iaktta tillbörlig aktsamhet om miljö, klimat eller mänskliga rättigheter, samt CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), som handlar om hållbarhetsrapportering för större företag. 

Säkerställer användarvänlighet 

En del av Loïc Viattes arbete handlar om att ta fram och driva svenska positioner inom EU inom hållbara finanser och grön omställning. Han förklarar att Sverige har en aktiv roll i att driva EU:s hållbarhetsagenda och detta innebär bland annat att svenska myndigheter måste säkerställa att EU:s direktiv och förordningar införlivas på ett sätt som fungerar i den svenska kontexten. 

– Vi vill säkerställa att regelverken blir användarvänliga och tillämpbara för svenska företag. Vi arbetar nära kommissionen och andra medlemsstater för att se till att små och medelstora företag inte missgynnas av de nya reglerna, säger Loïc Viatte.  

Hållbara finanser skapar en grön finansmarknad

För Loïc Viatte handlar hållbara finanser om att skapa en grönare finansmarknad. Han förklarar att begreppet kan tolkas både brett och snävt: 

– En bred tolkning av hållbara finanser kan omfatta allt från att ta fram regler för finansmarknaden till klimatbistånd eller grön upphandling. En snävare definition fokuserar mer på att mobilisera privat finansiering till den gröna omställningen, säger han. 

Hållbarhet som strategisk tillgång 

De nya EU-lagarna kommer få stor inverkan på företagens hållbarhetsarbete. En av de viktigaste regleringarna är CSRD, som ställer högre krav på företagens transparens och hållbarhetsrapportering. Även om CSRD inledningsvis bara omfattar noterade företag, kommer det att påverka mindre företag som är leverantörer och kunder till de större företagen. 

– Större företag och investerare kommer att efterfråga hållbarhetsinformation från mindre leverantörer för sina egna rapporter. Det innebär att även mindre företag, som egentligen inte formellt omfattas av lagen, kan behöva redovisa uppgifter som koldioxidavtryck, sjukskrivningar, jämställdhet och hur de arbetar cirkulärt. För dessa företag kan det bli en viktig konkurrensfördel att kunna leverera den informationen, och att leverera den i rätt format, förklarar Loïc Viatte. 

För mindre företag handlar hållbarhetsrapportering därför inte bara om efterlevnad, utan också om att skapa en strategisk möjlighet.

– Företag som inte anpassar sig riskerar att hamna på efterkälken, medan de som integrerar hållbarhet i sin affärsmodell kommer att stärka sin konkurrenskraft, särskilt om de söker finansiering från gröna investerare och vill satsa på hållbara projekt, förklarar Loïc Viatte. 

Investering i framtiden 

För att hänga med i lagstiftningen och förstå hur EU:s hållbarhetsregler påverkar företaget är det viktigt att hålla sig uppdaterad om de nya rättsakterna och de informationsbehov som företag och investerare kommer att ha.  

Loïc Viatte råder företagare att redan nu bör förbereda sig på ökade krav från större kunder och investerare.  

– Även om det kan innebära ökade kostnader och ta resurser i anspråk, är det en investering i framtiden. Delta i utbildningar och seminarier, bygg upp intern kompetens, eller samarbeta med konsulter för att stärka kompetensen, säger han.

– Din redovisningskonsult är en bra resurs som kan hjälpa dig att anpassa sig till de nya kraven. De kan guida företaget genom rapporteringsprocessen och visa att hållbarhet inte bara innebär ökade kostnader och tar resurser i anspråk, utan att det är en investering för framtiden, avslutar Loïc Viatte. 

The post Satsa på hållbara finanser och häng med i Europas gröna omställning appeared first on Tidningen Konsulten.

Hans Hallengren: ”Redovisningskonsulter behövs för att bygga långsiktiga och hållbara företag”

Som grundare och ordförande för Sveriges Internationella Företagarförening (SvIFF) arbetar Hans Hallengren för att skapa ett mer inkluderande och hållbart samhälle. Här berättar han om sitt arbete, hur vi kan skapa lönsamma företag i utsatta områden, samt vilken roll redovisningskonsulter kan spela.

Hans Hallengren har över 30 års erfarenhet av företagande och är starkt engagerad i hållbarhetsfrågor, särskilt när det gäller integration och företagsutveckling. När han var med och grundade SvIFF under pandemin var målet att skapa ett mer inkluderande och hållbart samhälle. 

– Jag har lång erfarenhet som företagare och vet att det krävs mer än ekonomiskt stöd för att lyckas bygga hållbara och lönsamma företag. Speciellt om du kommer från ett annat land. Jag vill skapa plattformar där småföretagare får tillgång till både nätverk och expertis. Det är nyckeln till långsiktig tillväxt och hållbarhet för alla företag, oavsett bakgrund, säger Hans. 

Långsiktig hållbarhet – ett kretslopp 

Hans Hallengren ser företagande som ett kretslopp. Han betonar vikten av att skapa långsiktiga lösningar som gör att företag kan överleva och växa. Han liknar företagande vid att vårda marken i ett ekologiskt system. 

– I ett kretslopp måste du ge för att få något tillbaka. Samma princip gäller för företagande. Det handlar om att tänka långsiktigt och verkligen förstå sin ekonomi, förklarar han. 

Nätverk och stöd – avgörande för företagare 

Många företagare med invandrarbakgrund saknar enligt Hans Hallengren de långsiktiga strategier som krävs för att växa hållbart. Han ser stora utmaningar och menar att det krävs ett långsiktigt arbete för att bygga förtroende och skapa möjligheter för dessa företag att utvecklas. 

– Många av dessa företag har enorm potential men saknar ofta tillgång till de nätverk och den rådgivning som behövs. Genom att involvera experter kan de utveckla strategier som ger tillväxt både ekonomiskt och miljömässigt över tid. 

Redovisningskonsulter – en viktig nyckelspelare 

Enligt Hans har redovisningskonsulter en central roll i att hjälpa företagare att navigera i komplexa regelverk och skapa hållbara affärsmodeller. 

– Redovisningskonsulter är unikt positionerade att hjälpa småföretag inte bara med ekonomin utan också att agera korrekt enligt svenska lagar och regler, som ofta kan vara komplicerade. Många företagare vill göra rätt, men det kan vara mycket svårt om man varken kan språket eller förstår lagarna i det land där man vill bygga företag. Här kan redovisningskonsulter bli en viktig samarbetspartner, förklarar Hans.  

Vikten av en hållbar värdekedja 

När det gäller framtidens hållbarhetsutmaningar för svenska små och medelstora företag, lyfter Hans vikten av att skapa hållbara värdekedjor. 

– Allt svinn kan bli någon annans vinst, säger han. Företag måste tänka flera steg framåt och bygga värdekedjor som verkligen är hållbara. För att uppnå det krävs samarbeten mellan olika branscher och experter. 

The post Hans Hallengren: ”Redovisningskonsulter behövs för att bygga långsiktiga och hållbara företag” appeared first on Tidningen Konsulten.