Artiklar

Dags att planera semesterdagarna – har du koll på vad som gäller?

Den 31 mars markerar semesterårsskiftet för många företag. Det innebär att du som arbetsgivare måste hantera både intjänade och sparade semesterdagar på rätt sätt. Här får du koll på vad som gäller och vilka åtgärder du behöver vidta innan deadline?

Innan den 31 mars måste arbetsgivaren se till att de semesterdagar som inte går att spara tas ut i ledighet. Det är endast betalda dagar som överstiger 20 som får sparas för uttag senare år. Semesterdagar upp till 20 måste alltså tas ut i betald ledighet. Detta är en tvingande regel och det går inte att i stället betala ut ersättningen för dagar som inte får sparas. Om det inte finns tillräckligt med tid att förlägga ledigheten kan du som en sista utväg skjuta över dessa dagar till det nya året för att tas ut före det nya semesterårets semesterdagar. Även om detta i sig är fel så uppfyller man i vart fall lagens syfte att semesterdagar ska förläggas i ledighet för vila och rekreation.

Sparade semesterdagar som är äldre än fem år

Om en anställd har sparade semesterdagar som är fem år gamla måste dessa också tas ut i ledighet innan den 31 mars. Det är endast om detta regleras i kollektivavtal på förbundsnivå som längre sparande kan tillåtas.

Antalet intjänade semesterdagar

Vid semesteromställningen den 31 mars ska du beräkna hur många semesterdagar som dina anställda har rätt att ta ut i betald ledighet under det kommande semesteråret (1 april 2025–31 mars 2026).

Det är i huvudsak anställningstiden som ligger till grund för intjänandet. Det har inte någon betydelse vilken sysselsättningsgrad den anställde har haft eller hur arbetstiden har varit förlagd. Även en person som varit anställd hela året men som till exempel endast enligt schema arbetar varannan vecka, tjänar in 25 semesterdagar. Förläggningen av semesterdagarna ska dock innebära att den sammanlagda ledigheten inklusive fridagar ska motsvara fem veckors ledighet.

Sysselsättningsgraden påverkar däremot vilken semesterlön som ska betalas ut under den betalda semesterledigheten. Har den anställde t ex bara arbetat 4 timmar om dagen, alltså halvtid, så blir också den intjänade semesterlönen beräknad på halvtid.

Antalet intjänade betalda semesterdagar räknas ut genom att dividera antalet anställningsdagar med 365. Det framräknade talet multipliceras med den anställdes semesterrätt. Uppstår ett brutet tal ska detta alltid höjas till närmsta heltal.

Exempel: Simon anställdes den 1 augusti 2024. Antalet anställningsdagar fram till den 31 mars 2025 är 243. Antalet intjänade betalda semesterdagar att ta ut fr o m den 1 april 2025 blir 17 (243/365×25 =17). Mellanskillnaden upp till hans semesterrätt, d v s 8 dagar, blir obetalda semesterdagar. Dessa behöver han dock inte ta ut i ledighet om han inte vill.

Frånvaro kan påverka intjänandet

Frånvaro kan påverka intjänandet av betald semesterledighet. Viss frånvaro är semesterlönegrundande till exempel sjukfrånvaro i 180 dagar och föräldraledighet i 120 dagar per intjänandeår. De olika frånvaroslagen som ger rätt till semesterintjänande framgår av semesterlagen § 17. Frånvaro som överstiger antalet semesterlönegrundande dagar reducerar intjänandet av betald semesterledighet.

Exempel: Marie har varit anställd hela året men har varit föräldraledig i sex månader, sammanlagt 183 dagar, mellan den 1 juni och den 30 november. Det innebär att antalet intjänade semesterdagar reduceras. Antalet betalda semesterdagar för semesteråret 1 april 2025–31 mars 2026 blir 21 [(365-63)/365×25)].

Andra intjänandeperioder än 1 april–31 mars

Företag som omfattas av kollektivavtal kan avtala om andra intjänande- och semesterårsperioder än lagens 1 april–31 mars. Även utan stöd i kollektivavtal kan perioden vara en annan, t ex kalenderår, men då måste intjänandeåret och semesteråret sammanfalla. Det innebär att den semester som kommer att tjänas in kan tas ut i betald ledighet under samma period.

The post Dags att planera semesterdagarna – har du koll på vad som gäller? appeared first on Tidningen Konsulten.

Deklarationstidpunkter för aktiebolag under 2025

Dags att fokusera på när aktiebolag ska lämna in inkomstdeklarationen och betala kvarskatt 2025.

Inlämning av deklarationen 

För aktiebolag kan inlämningstidpunkten för inkomstdeklarationen vara lite mer komplicerad än för privatpersoner. Aktiebolag kan lämna in inkomstdeklarationen vid fyra tillfällen under året. Vilken tidpunkt som aktiebolaget ska lämna in sin deklaration styrs av bokslutsdagen. Nedan följer de olika tidpunkterna för inlämningen beroende på när räkenskapsåret avslutas.  

Företagets bokslut: Maj – juni 2024
Deklarationen senast inlämnad: 15 januari 2025

Företagets bokslut: Juli – august 2024
Deklarationen senast inlämnad: 1 april 2025

Företagets bokslut: September – december 2024
Deklarationen senast inlämnad: 1 augusti 2025 

Företagets bokslut: Januari – april 2025
Deklarationen senast inlämnad: 1 december 2025

Företagets bokslut: Maj – juni 2025
Deklarationen senast inlämnad: 15 januari 2026

Redan innan deklarationen ska vara inlämnad kan företaget behöva göra en fyllnadsinbetalning av skatt för att undvika kostnadsränta på kvarskatten. Det finns några olika tidpunkter för när kvarskatten ska vara betald för att företaget ska undvika kostnadsräntan. En försenad betalning kan bli onödigt kostsam. 

Dessa tidpunkter gäller för fyllnadsinbetalningen när kvarskatten är mer än 30 000 kronor: 

Företagets bokslut: September – december 2024
Pengarna ska finnas på skattekontot senast: 12 februari 2025 

Företagets bokslut: Januari – april 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast: 12 juni 2025

Företagets bokslut: Maj – juni 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast: 12 augusti 2025

Företagets bokslut: Juli – augusti 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast: 13 oktober 2025

Dessa tidpunkter gäller för fyllnadsinbetalningen när kvarskatten är högst 30 000 kronor: 

Företagets bokslut: September – december 2024
Pengarna ska finnas på skattekontot senast: 5 maj 2025 

Företagets bokslut: Januari – april 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast:  3 september2025

Företagets bokslut: Maj – juni 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast:  3 november 2025

Företagets bokslut: Juli – august 2025
Pengarna ska finnas på skattekontot senast:  3 januari 2026

När ska slutskatten senast vara betald? 

Om skatten inte är betald vid de ovanstående tidpunkterna kommer kvarskatten att löpa med en kostnadsränta. Från vilken tidpunkt beror på storleken på kvarskatten. Den del av kvarskatten som överstiger 30 000 kronor kommer ett belöpa med ränta från ett tidigare datum än den del av kvarskatten som understiger 30 000 kronor. 

Slutskatten förfaller till betalning vid olika tidpunkter beroende på när företaget skulle lämna in sin deklaration. Gemensamt är att kvarskatten alltid ska betalas inom ungefär 90 dagar från beslutsdatumet för slutlig skatt. 

Då ska kvarskatten vara betald: 

Bokslut: September – december 2023
Senast: 12 mars 2025 

Bokslut: Januari – april 2024
Senast: 14 juli 2025 

Bokslut: Maj – juni 2024
Senast: 12 september 2025 

Bokslut: Juli – augusti 2024
Senast: 12 november 2025 

Bokslut: September – december 2024
Senast: 12 mars 2026

Bokslut: Januari – april 2025
Senast: 14 juli 2026

The post Deklarationstidpunkter för aktiebolag under 2025 appeared first on Tidningen Konsulten.

Lag på hållbarhetsrapportering kan dröja

EU-kommissionens nya förslag på hållbarhetsrapportering enligt CSRD innebär att 80 procent av företagen undantas. De storföretag som ska följa CSRD får inte föra över sina rapporteringskrav på mindre underleverantörer.

– Förslaget kallas ambitionssänkning, verklighetsanpassning eller en smartare väg till målet beroende på vem som uttalar sig. Eftersom vi ser att företag som hållbarhetsrapporterar vinner på det fortsätter vi att arbeta för att göra den processen allt smidigare, säger Lena Lind, förbundsdirektör och vd för Srf konsulterna.

Det nya förslaget gällande CSRD kommer från EU-kommissionen och kallas för Omnibus 1. Det ska antas av parlamentet och ministerrådet innan det blir verklighet. Enbart företag som har minst 1 000 anställda och 50 miljoner Euro i omsättning ska hållbarhetsrapportera enligt det. Även om det nya förslaget innebär att fler företag undantas träffade CSRD redan i sin nuvarande form främst storföretag.

För övriga företag är förslagets skrivningar om hur storföretagen ska hindras från att vidarebefordra sina rapporteringskrav på sina underleverantörer och deras leveranskedjor en större nyhet. Ett ”value-chain cap” ska stoppa sådana ”trickle down”-effekter.

– Det är helt rimligt att hänsyn tas till de små och medelstora företagens förutsättningar för en bra hållbarhetsrapportering. Detta kommer vi att bevaka när det nya EU-förslaget väl resulterar i lagförslag och remisser i Sverige, som vi gjort med tidigare förslag i frågan, intygar Lena Lind.

Eget tempo

Gällande mindre företag föreslås att de 2028 ska börja rapportera enligt CSRD, i en version anpassad till dem. För de som frivilligt vill rapportera i linje med EU-kraven redan i dag ska en ny, enklare standard lanseras.

– Sammanfattningsvis innebär förslaget att EU:s långsiktiga inriktning för hållbarhetsrapportering ligger fast, men att införandet sker i ett långsammare tempo och att regelverket blir mindre detaljerat. Med det sagt finns det uppenbara fördelar att börja hållbarhetsrapportera, oavsett när lagstiftningen är på plats, säger Lena Lind och pekar på konkreta ekonomiska och miljömässiga vinster:

– Minskade kostnader för exempelvis bränsle, uppvärmning, ventilation, avfallshantering och inköp är typeffekter av en god hållbarhetsrapportering. Ett gott rykte som leverantör och arbetsgivare kommer på köpet. Det gäller byråer som börjat hållbarhetsrapportera och det gäller de företag byråerna börjat hjälpa med hållbarhetsrapportering.

Enklare verktyg

Srf konsulterna har varit med och arbetat fram den nordiska standarden för hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag: NSRS. Den linjerar med EU:s krav, är Excel-baserad och har rikligt med mallar och annat stödmaterial.

–  Det är enkelt att börja hållbarhetsrapportera. Dels finns NSRS, dels har programleverantörerna redan byggt in lösningar som gör det enkelt att ta ut underlag till en hållbarhetsrapport och jämföra utvecklingen år från år. Dessutom finns specialprogram för hållbarhetsrapportering på marknaden. Denna utveckling fortsätter, det märker vi bland annat i diskussionerna i vår samverkansgrupp för programleverantörerna Redsam, avslutar Lena Lind.

The post Lag på hållbarhetsrapportering kan dröja appeared first on Tidningen Konsulten.

Nordic Smart Government – en digital revolution för nordiska småföretag

Ett unikt nordiskt samarbete håller på att förändra spelplanen för små och medelstora företag. Med målet att minska administration, automatisera affärsprocesser och möjliggöra gränsöverskridande handel, är programmet Nordic Smart Government & Business på väg att skapa ett digitalt ekosystem som sätter Norden i framkant. En av de som varit högst delaktig i programmet är Torbjörn Ull på Bolagsverket. Här berättar han om arbetet och hur det kan gynna företagare.

”Vi vill skapa mervärde för småföretagen” 

När Torbjörn Ull började sitt arbete med Nordic Smart Government & Business (NSG&B) i april 2019, var visionen från Nordiska ministerrådet tydlig: att göra Norden till världens mest integrerade och hållbara region till år 2030. Programmets mål var att förenkla och stärka förutsättningarna för små och medelstora företag (SME) genom att skapa ett digitalt ekosystem för affärsdata i realtid. 

– Tanken är att skapa ett mervärde för SME genom att automatisera flöden av affärsinformation mellan företag och myndigheter, förklarar Torbjörn Ull, projektledare på Bolagsverket. Vi ville göra det på ett sätt som känns tryggt och säkert för företagen och samtidigt skapar innovation och tillväxt. 

Med stöd från 21 myndigheter och tätt samarbete med den privata sektorn, fokuserade programmet på att identifiera både behov och utmaningar. 

– Samarbetet har gett oss en stor förståelse för de likheter och olikheter som finns mellan de nordiska länderna, säger Torbjörn. Det har också lagt en viktig grund för att kunna arbeta tillsammans framöver, särskilt med kommande EU-regleringar som påverkar alla länder i regionen. 

Konkreta resultat: Automatiserade affärsflöden och standardiserade lösningar 

Under perioden 2021–2024 har NSG&B uppnått flera milstolpar som redan nu börjar underlätta vardagen för företag i Norden. 

Digitala affärsdokument och gränsöverskridande handel 

Ett av de mest lovande resultaten är arbetet med digitala affärsdokument. Pilotprojekt har visat att det går att automatisera hela processen för gränsöverskridande handel med hjälp av e-dokument som e-fakturor, e-order och e-kvitton via exempelvis Peppol-nätverket. 

– Detta minskar den administrativa bördan avsevärt, exempelvis vid rapportering till skattemyndigheterna enligt VIDA eller vid framtida hållbarhetsupphandlingar, förklarar Torbjörn. Ett konkret exempel är hur e-kvitton kan bära information som direkt integreras i bokföringssystemet. 

Gemensamt nordiskt API för företagsdata 

Ett annat viktigt framsteg är utvecklingen av ett nordiskt API som ger företag möjlighet att hämta grundläggande information om sina affärspartners direkt från myndigheternas företagsregister – i realtid. 

– API:et gör det möjligt att verifiera om en affärspartner verkligen är den de utger sig för att vara, eller om en person har rätt att representera företaget, säger Torbjörn. Det här bygger på tillit, eftersom datan kommer direkt från de nationella myndigheterna. 

API:et är redan implementerat i fyra av de fem nordiska länderna, och Sverige förväntas vara helt anslutet under första kvartalet 2025. 

Ett gemensamt nordiskt ordförråd – grunden för transparens 

För att skapa enhetlighet och minska kostnader för manuella tolkningar, har NSG&B utvecklat ett gemensamt nordiskt ordförråd för finansiella data, det så kallade Nordic Vocabulary. 

– Det här är en semantisk modell som gör det möjligt att verifiera företagsuppgifter och analysera information mellan företag i olika nordiska länder, berättar Torbjörn. Det underlättar inte bara för investerare och affärspartners, utan också för granskning av hållbarhets- och miljödata i framtiden. 

Vad innebär detta för svenska företagare? 

För svenska småföretagare innebär NSG&B:s resultat flera fördelar som kan förenkla verksamheten och skapa nya möjligheter. 

1. Minskad administrativ börda 
   Genom att automatisera affärsprocesser och rapportering minskar behovet av manuellt arbete. Exempelvis kan e-fakturor och e-kvitton direkt integreras i bokföringssystem, vilket sparar tid och minskar risken för fel. 

2. Enklare gränsöverskridande handel 
   Med standardiserade lösningar och tillgång till realtidsdata kan företag enklare expandera till andra nordiska länder utan att behöva oroa sig för komplexa regelverk.  

3. Tillgång till tillförlitlig företagsinformation 
   Genom det nordiska API:et kan företag snabbt och säkert verifiera affärspartners och bygga tillit i sina affärsrelationer. Den semantiska lösningen kan även återanvändas för framtida lösningar som den digitala företagsplånboken. 

– För företagen innebär det att de får bättre kontroll och kan fokusera på att utveckla sin kärnverksamhet, förklarar Torbjörn. 

Framtiden: Tre fokusområden för fortsatt samarbete 

Även om NSG&B-programmet avslutades i juni 2024, lever arbetet vidare i en mindre nordisk arbetsgrupp med fokus på tre huvudområden: 

1. Vidareutveckling av digitala affärsdokument – Standarder och lösningar för digital hantering av dokument och produktinformation ska utvecklas ytterligare för att stödja gränsöverskridande handel. 

2. Tillgång till värdefulla datamängder för nordiska företag – Målet är att tillgängliggöra högre kvalitet i finansiell data som bidrar till transparens samtidigt som det ska ta höjd för nuvarande och kommande EU-regleringar. Det kan bidra till öppen redovisning och enklare rapportering som minskar den administrativa bördan. 

3. Minska den administrativa bördan genom att skapa transparens och högre kvalitet i finansiella data. 

4. Samordning med EU-initiativ – Arbetet syftar till att säkerställa att nordiska lösningar integreras med EU-standarder, särskilt inom områden som momsrapportering och hållbarhetsdata. 

– Vi har fått mycket positiv respons från EU och hoppas att våra modeller kan bidra till att sätta standarder även på europeisk nivå, säger Torbjörn. 

Redovisnings- och lönekonsulternas roll 

En viktig fråga framöver är hur redovisnings- och lönekonsulter kan hjälpa företag att dra nytta av de nya lösningarna. 

– Jag tror att konsulternas roll kommer att bli allt viktigare, särskilt när det gäller hållbarhetsrapportering och att säkerställa att företagen uppfyller nya krav på datakvalitet, säger Torbjörn. Det är ett område där konsulterna verkligen kan bidra med sin expertis och stödja företagen i övergången till en mer digital och automatiserad framtid. 

Tips: Så kan du testa NSG&B:s lösningar redan idag 

För dig som är nyfiken på att komma igång, finns redan nu möjlighet att använda det nordiska API:et för företagsdata. 

– API:et är tillgängligt via Bolagsverket och andra nordiska myndigheter, och företag kan redan idag hämta grundinformation om nordiska affärspartners, berättar Torbjörn. Vi uppmuntrar företag att börja använda det för att utforska de möjligheter som finns. 

Mer information om API:et och andra resurser finns på nordicsmartgovernment.org.

The post Nordic Smart Government – en digital revolution för nordiska småföretag appeared first on Tidningen Konsulten.

Deklaration 2025 – viktiga datum att ha koll på för dig som privatperson!

Nytt år och snart dags att deklarera inkomster för 2024. Här lyfter vi några viktiga datum att ha koll på under 2025.

Flera datum för betalning av kvarskatt 

I och med att kostnadsräntan på skattekontot uppgår till 2,5 procent är det viktigt att veta vid vilka tidpunkter som skatten ska vara inbetald för att undvika denna ränta. Om kvarskatten överstiger 30 000 kronor ska denna vara inbetald redan den 12 februari för att undvika kostnadsränta. Kostnadsräntan börjar räknas från och med den 13 februari på den del av kvarskatten som överstiger 30 000 kronor.  

Om kvarskatten understiger 30 000 kronor behöver betalningen finnas på skattekontot senast den 5 maj för att undvika kostnadsränta.  

Om man inte betalar kvarskatten på förfallodagen kommer skulden att belöpa med den höga kostnadsräntan som uppgår till hela 17,5 procent. När den slutliga kvarskatten ska betalas beror på när man får sitt slutskattebesked. Kvarskatten ska vara betald 90 dagar efter att Skatteverket har beslutat om slutlig skatt. Nedan framgår tidpunkterna när betalningen ska vara gjord till skattekontot beroende på tidpunkten för slutskattebeskedet.  

Varför kan man behöva betala in extra till skattekontot? 

Det finns många olika anledningar till att man kan behöva betala in extra för att täcka upp för den slutliga skatten.  

Här är exempel på situationer som kan ge kvarskatt: 

• Investeringssparkonto – man betalar skatt på en schablonintäkt. Banken betalar inte in någon skatt för det. 
• Försäljning av aktier eller fonder samt fastighet respektive bostadsrätt – görs en vinst vid försäljningen ska man betala skatt på den.  
• Innehav av fastighet – vid innehav av fastighet utgår fastighetsskatt eller fastighetsavgift. 
• Uthyrning av bostad – en villa, bostadsrätt eller sommarstuga kan hyresintäkten beskattas, beroende på hyresintäktens storlek. 
• Lön från någon som inte är huvudarbetsgivare och pensionsutbetalningar där skatteavdrag har gjorts med 30 procent. 

Skatten kan beräknas med hjälp av Skatteverkets tjänst Räkna ut din skatt. 

Sista dagen att deklarera  

Inkomstdeklarationen för fysiska personer ska vara inlämnad till Skatteverket senast den 2 maj, om man inte har fått anstånd att lämna in deklarationen senare. Som vanligt finns det möjlighet att få tillbaka överskjutande skatt tidigare om man lämnar in deklarationen digitalt.  

Deklarationen skickas den 3–7 mars till privatpersoner som har en digital brevlåda. Om man inte har en digital brevlåda skickas pappersdeklaration ut under tidsperioden den 15 mars-15 april. Om man hellre vill ha en digital deklaration behöver man skaffa en digital brevlåda senast den 2 mars. 

Deklarera digitalt senast den 2 april och få tillbaka pengarna i april 

Skatteverkets e-tjänst Inkomstdeklaration öppnar den 18 mars. Det är då möjligt att logga in med e-legitimation och deklarera. Vill man ha skatten tillbaka redan i april behöver deklarationen godkännas digitalt senast den 2 april. Du får då inte göra några ändringar eller tillägg i deklarationen och du måste också ha anmält ett mottagarkonto för utbetalningen.   

Till den som deklarerar senast den 2 maj och vars deklaration är godkänd kommer Skatteverket att betala ut skatteåterbäringen den 3–5 juni.

The post Deklaration 2025 – viktiga datum att ha koll på för dig som privatperson! appeared first on Tidningen Konsulten.

Långtidssjuk – vad du som arbetsgivare måste göra

När en av dina anställda har varit sjukskriven i 30 dagar – och sjukskrivningen förväntas pågå i minst 60 dagar – har du som arbetsgivare ett ansvar att vidta arbetsplatsinriktade rehabiliteringsåtgärder. Den medicinska rehabiliteringen ansvarar sjukvården för.

Ditt ansvar som arbetsgivare 

Rehabiliteringsansvaret gäller oavsett om sjukdomen eller skadan har uppstått på jobbet eller inte. Ditt mål är att skapa förutsättningar för att medarbetaren ska kunna återgå till arbetet så snart som möjligt. 

Det kan innebära att du: 

• Anpassar arbetsplatsen tillfälligt. 
• Förändrar arbetsuppgifter. 
• Justerar arbetstider. 

Dina skyldigheter regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift om arbetsanpassning (AFS 2020:5), som har samma juridiska tyngd som en lag. 

Rehabiliteringsplan – ett krav vid längre sjukskrivning 

Om sjukskrivningen bedöms pågå i minst 60 dagar måste du, senast dag 30, ta fram en rehabiliteringsplan tillsammans med medarbetaren. 

Bedömningen av sjukskrivningens längd görs enklast genom att du har en dialog med den anställde där du går igenom läkarintyget. 

Planen ska följas upp regelbundet och justeras vid behov. Kom ihåg att medarbetaren är skyldig att aktivt delta i sin rehabilitering. 

Viktiga frågor när du tar fram en rehabiliteringsplan 

När du upprättar rehabiliteringsplanen bör du och medarbetaren överväga följande: 

• Kan medarbetaren arbeta deltid under sjukskrivningen? 
• Hur kan arbetsplatsen och arbetsuppgifterna anpassas? 
• Finns möjlighet till omplacering, tillfälligt eller permanent? 
• Behöver arbetstekniska hjälpmedel införskaffas? 
• Finns behov av utbildning eller omskolning? 
• När ska åtgärderna genomföras? 
• Vem ansvarar för kontakten med medarbetaren under sjukskrivningen? 

Hur ska planen följas upp? 

Ditt ansvar gentemot Försäkringskassan 

I vissa fall måste rehabiliteringsplanen skickas till Försäkringskassan, som använder den som underlag i sin handläggning. Myndigheten bedömer om planen är av god kvalitet och att insatserna genomförs enligt plan. 

Om planen brister i kvalitet eller om åtgärderna upprepade gånger uteblir, kan Försäkringskassan anmäla dig som arbetsgivare till Arbetsmiljöverket. 

För att underlätta arbetet med rehabiliteringsplanen kan du ansöka om ekonomiskt stöd från Försäkringskassan. Det kallas arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd och kan användas exempelvis för att köpa in tjänster från företagshälsovården. 

The post Långtidssjuk – vad du som arbetsgivare måste göra appeared first on Tidningen Konsulten.

Vanliga deklarationsmissar för enskilda näringsidkare – och hur du undviker dem

Deklarationssäsongen är i full gång och bokslutet för dig som är enskild näringsidkare ska snart vara klart för att kunna ligga till grund för beskattningen. I den här artikeln lyfter vi några tips på hur du undviker fel i din deklaration.

Avdrag för ränteutgifter 

En fysisk person får kontrolluppgifter på de ränteutgifter som har betalts under året. Kontrolluppgift ska lämnas oavsett om räntan är hänförlig till näringsverksamhet eller kapital. Beloppet för ränteutgifterna kommer att förtyckas på inkomstdeklarationen under avdrag – kapital (ruta 8.1).  

Om en del av räntorna är hänförliga till näringsverksamheten ska avdraget för dem göras i NE-blanketten i inkomst av näringsverksamhet. De redovisas då i ruta R8 Räntekostnader m.m. och under Övriga uppgifter Ränteutgifter enligt kontrolluppgifter för beskattningsåret som dragits av i näringsverksamhet, ange belopp.  

Om du flyttar en del av avdraget för ränteutgifter till näringsverksamheten är det viktigt att komma ihåg att ändra uppgifterna om ränteutgifter under avdrag i kapital (ruta 8.1). Detta är ett av de vanliga fel som Skatteverket ser hos enskilda näringsidkare.  

Avdragsgillt eller inte? 

Många enskilda näringsidkare frågar sig vad som är avdragsgillt och inte. Det kan vara svårt att veta vilka utgifter man får göra avdrag för i deklarationen. Utgångspunkten är att alla utgifter för intäkternas förvärvade får dras av. Annorlunda uttryckt, utgiften ska vara till nytta för företaget och inte av privat karaktär.  

Men det finns vissa utgifter som aldrig får dras av, till exempel förseningsavgifter och böter. Dessa regler gäller för alla företagsformer. Sedan finns det vissa regler som begränsar avdragsrätten för enskilda näringsidkare. Det beror på att enskilda näringsidkare inte är anställda i sin verksamhet. Därför skiljer sig reglerna för vad som är avdragsgillt för en enskild näringsidkare till viss del från avdragsrätten för ett aktiebolag.  

En enskild näringsidkare kan exempelvis inte ge sig själv ett friskvårdsbidrag, men det kan ägaren som arbetar och är anställd i aktiebolaget. Skatteverket har ett avdragslexikon för enskild näringsverksamhet. Kanske hittar du svar på din fråga där! 

Att tänka på när verksamheten avslutas  

När du som enskild näringsidkare avslutar din verksamhet är det några saker som du behöver vara särskilt uppmärksam på för att göra avslutet enkelt och utan extraarbete kommande år.  

Här är några åtgärder du behöver göra: 

• Återkalla F-skatt 

• Avregistrera för moms  

• Avregistrera som arbetsgivare 

• Ändra den debiterade preliminärskatten 

• Avanmäla kontrollenhet och kassaregister om företaget har haft det  

Om du tar ut tillgångar från näringsverksamheten för att använda dem privat ska de redovisas som ett uttag. Uttaget redovisas som en försäljning till ett pris som motsvarar tillgångens marknadsvärde. Eftersom företaget inte får några pengar vid ett uttag är motkontot eget kapital. Har avdrag gjorts för moms för de uttagna tillgångarna ska även uttagsbeskattning ske för moms. 

När näringsverksamheten upphör ska periodiseringsfonder som tidigare har gjorts återföras till beskattning. Detsamma gäller expansionsfond.  

Underskott när näringsverksamheten avslutas 

Om verksamheten avslutas med underskott finns möjlighet att dra av underskottet med 70 procent. Underskottet ska dras av det följande beskattningsåret eller, om du begär det, fördelas på det följande beskattningsåret och de två därefter följande beskattningsåren. Det innebär att om verksamheten avslutades under 2024 får underskottet först dras av i deklarationen för inkomståret 2025 (deklarationen som lämnas 2026).  

Glöm inte att göra en kryssmarkering på inkomstdeklarationen baksida att verksamheten upphört. 

Redovisa avdraget i deklarationen nästkommande år 

Året efter det att verksamheten har avslutats har du alltså möjlighet att göra avdrag för underskottet. Avslutades verksamheten under 2023 har du möjlighet att dra av underskottet i deklarationen för inkomstår 2024 som lämnas nu 2025. 

I Inkomstdeklaration 1 redovisas avdraget för underskottet vid punkt 8.4. I e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 görs avdraget via bilagan Övriga tjänste- och kapitaluppgifter. 

Hela det totala underskottet som avdrag yrkas för ska redovisas. Skatteverket reducerar sedan beloppet till 70 procent. Under övriga upplysningar ska man också ange hur stort underskott man begär slutligt avdrag med och vilket år verksamheten upphörde. 

Vanliga misstag att se upp för som enskild näringsidkare – en sammanfattning 

Här är en sammanfattning av några av de vanligaste misstagen: 

• Dubbelredovisning av ränteutgifter – Glömmer att justera beloppet i ruta 8.1 när delar av räntan förts till näringsverksamheten. 

• Felaktiga avdrag – Försök att dra av privata kostnader. 

• Missad återföring av fonder – Periodiserings- och expansionsfonder glöms ofta bort vid avslut. 

• Ofullständig avregistrering – Att inte återkalla F-skatt eller avregistrera moms, kassaregister etc. kan skapa problem. 

• Felaktig hantering av underskott – Antingen missas avdraget helt, eller så görs det på fel sätt i fel ruta eller år. 

• Ingen markering för att verksamheten upphört – Glömmer att kryssa i rutan på deklarationens baksida. 

Avslutande tips 

Tycker du att allt detta verkar krångligt? Då är du inte ensam. Skattereglerna för enskild firma kan vara snåriga, särskilt vid avslut av verksamhet eller vid mer komplicerade avdrag. 

Tveka inte att ta kontakt med en kvalitetssäkrad redovisningskonsult för att få hjälp. Det är en investering som ofta lönar sig både i tid och pengar – och som kan ge dig trygghet i att allt blir rätt från början. 

The post Vanliga deklarationsmissar för enskilda näringsidkare – och hur du undviker dem appeared first on Tidningen Konsulten.

Från den 1 december sänks räntan på skattekontot

Nu sänks räntorna på skattekontot för andra gången i år. Det gäller både kostnadsräntan och intäktsräntan. De nya räntorna gäller från och med den 1 december 2024. Den sänkta räntan påverkar bland annat företag som har anstånd med betalning av skatter och avgifter och kvarskatt. Räntorna på skattekontot är samma för företagare och privatpersoner.

De nya kostnadsräntorna 

När man har ett underskott på skattekontot beräknas en kostnadsränta. Det finns två olika räntesatser för kostnadsräntan som används på skattekontot. Vilken räntesats som används beror på den underliggande transaktionen. 

Låg kostnadsränta 

Den låga kostnadsräntan är 2,5 procent (tidigare 3,75 procent) från och med den 1 december. Låg kostnadsränta beräknas bland annat på belopp som 

• Skatteverket gett anstånd med att betala. 

• Uppkommer på grund av underskott av slutlig skatt (gäller betalning som görs fram till förfallodagen, därefter beräknas hög ränta). 

• Uppkommit genom omprövningsbeslut av Skatteverket eller beslut av domstol (gäller betalning som görs fram till förfallodagen, därefter beräknas hög ränta) 

• Överlämnats till Kronofogden för indrivning. 

Hög kostnadsränta  

Den höga kostnadsräntan är 17,5 procent (tidigare 18,75 procent) från och med den 1 december. Hög kostnadsränta beräknas på underskott 

• Där betalningen inte är gjord på förfallodagen. Ett sådant underskott kan exempelvis ha uppstått på grund av en inlämnad skattedeklaration där ingen betalning har skett, eller att man inte har betalat in den slutliga skatten på förfallodagen. 

• Där betalningskrav har skickats ut. Den höga kostnadsräntan beräknas fram till dess att underskottet betalas eller till den dag då beloppet överlämnas till Kronofogden. 

Den nya intäktsräntan 

Om det finns ett överskott på skattekontot får man intäktsränta. Från den 1 december är intäktsräntan 1,125 procent (tidigare 1,6875 procent).

The post Från den 1 december sänks räntan på skattekontot appeared first on Tidningen Konsulten.

Bolag och Brott: Nya lagar ger myndigheter skarpare verktyg mot ekonomisk brottslighet

Regeringen har nu godkänt flera förslag från utredningen ”Bolag och Brott” och vid årsskiftet skärps Sveriges regler mot ekonomisk brottslighet. Myndigheter får fler och bättre verktyg för att agera proaktivt, och företagare påverkas av bland annat höjda förseningsavgifter och nya krav från Bolagsverket. Lagändringarna är ett viktigt steg framåt, enligt Srf konsulterna.

Lagändringarna, som gäller från den 1 januari 2025, innebär bland annat att Bolagsverket får nya befogenheter, företagskapning kriminaliseras och förseningsavgifter höjs. 

Fler verktyg för att bekämpa brott 

Srf konsulterna har i sitt remissvar till utredningen välkomnat förslagen som stärker myndigheternas möjligheter att samarbeta och kraftsamla mot ekonomisk brottslighet.  

– Lagändringarna är ett viktigt steg framåt i arbetet för att skapa en sund och säker företagsmiljö. Myndigheterna får nu fler och vassare verktyg för att arbeta mer proaktivt och riskbaserat. Samverkan mellan myndigheter och näringsliv är avgörande för att minska ekonomisk brottslighet,” säger Lena Lind, vd och förbundsdirektör vid Srf konsulterna. 

Viktiga förändringar i lagstiftningen 

Bland de lagförslag som nu träder i kraft märks följande nyheter: 

• Nya befogenheter för Bolagsverket 
  Bolagsverket får rätt att kräva personlig inställelse vid misstanke om felaktiga uppgifter i företagsregistren. Myndigheten ges även bättre möjligheter att stryka felaktiga uppgifter från registren, vilket stärker arbetet mot företagsrelaterade brott. 

• Kriminalisering av företagskapning 
  Företagskapning, där ett företags identitet används olovligen för att uppnå vinning, kriminaliseras. Detta ger myndigheterna ett tydligare rättsligt verktyg för att agera mot denna typ av brott. 

• Höjda förseningsavgifter och nya skyldigheter 
  Förseningsavgifter vid inlämning av årsredovisningar höjs generellt. Dessutom införs en skyldighet för ekonomiska föreningar att lämna in årsredovisningar till Bolagsverket. 

En utökning av revisionsplikten uteblir

Ett av de mest omdiskuterade förslagen, att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag, avfärdades av Riksdagen. Regeringen och flera remissinstanser, inklusive Srf konsulterna, har varit tydliga med att revisionsplikten inte är den mest effektiva lösningen för att bekämpa brottslighet i företag.  

– Både revisorer och kvalitetssäkrade redovisningskonsulter är viktiga yrkesgrupper som kompletterar varandra. Genom att samverka i kampen mot ekonomisk brottslighet kan vi uppnå bättre resultat än med en återinförd revisionsplikt, säger Lena Lind. 

Vill du läsa mer om lagändringarna kan du ta del av beslutet i sin helhet på riksdagen.se. 

The post Bolag och Brott: Nya lagar ger myndigheter skarpare verktyg mot ekonomisk brottslighet appeared first on Tidningen Konsulten.

Förenklade regler för fåmansföretag: Vad innebär förslagen för dig som delägare?

Du kanske har hört att det finns ett förslag på ändrade regler för beskattning av andelar i fåmansföretag. Du kanske ställer dig frågan om det är något du som delägare borde göra redan nu. Vad innebär reglerna? I den här artikeln svarar vi på några av dessa frågor.

Förenklade regler 

Reglerna för beskattning av kvalificerade andelar i fåmansföretag är mycket komplicerade och får ofta kritik för det. Utredningens uppdrag har därför varit att förenkla och förbättra reglerna så att företag ska uppmuntras att växa och anställa fler.  

Förenklingar kommer till uttryck genom olika schabloner och färre tröskelvärden, det vill säga värden som fåmansdelägare behöver uppfylla för att omfattas av en regel. I och med schablonerna är det också möjligt för Skatteverket att automatiskt beräkna vissa av komponenterna i gränsbeloppet vilket kan minska de administrativa kostnaderna för företaget.  

Det blir också färre beräkningar och lättare att göra rätt. Enligt analyser som utredningen har gjort kommer 80 procent av delägarna att få ett större gränsbelopp enligt de föreslagna reglerna i förhållande till dagens regler. Vidare har utredningen uppskattat att de administrativa kostnaderna för företagen kommer att minska med 34 procent i förhållande till dagens regler. Det motsvarar 210 miljoner kronor i minskade administrativa kostnader för företagen. 

En metod att beräkna gränsbeloppet på 

De största förändringarna ser vi i sättet att beräkna gränsbeloppet på.  Dagens regler – förenklingsregeln och huvudregeln ersätts med en ny beräkningsmodell för alla delägare i företaget.  

Komponenterna i gränsbeloppet föreslås bestå av följande fyra komponenter: 

• Grundbelopp  

• Lönebaserat utrymme 

• Ränta på omkostnadsbelopp som överstiger 100 000 kronor 

• Sparat utdelningsutrymme från föregående år utan uppräkning 

Grundbelopp på fyra inkomstbasbelopp 

Ett grundbelopp liknande det som idag finns i förenklingsregeln föreslås. Grundbeloppet föreslås till fyra inkomstbasbelopp som ska fördelas på andelarna i företaget.  

Lönebaserat utrymme 

Det lönebaserade utrymmet kvarstår som en del av beräkningen av gränsbeloppet. Däremot slopas både kravet på minsta löneuttag och kapitalandelskravet. Det medför att alla delägare kan få möjlighet att tillgodoräkna sig det lönebaserade utrymmet utan eget särskilt löneuttag. Det lönebaserade utrymmet uppgår fortfarande till 50 procent av de utbetalda lönerna i företaget och dess dotterföretag men till den del de överstiger 8 inkomstbasbelopp får delägaren tillgodoräkna sig löneunderlaget. De 8 inkomstbasbeloppen är ett schabloniserat sätt att undanta delägarnas egna löner. Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på delägarens andelar i företaget. Det lönebaserade utrymmet kommer även fortsättningsvis att vara max 50 gånger delägarens eller närståendes lön.  

Ränta på omkostnadsbeloppet 

Vid beräkning av årets gränsbelopp får man även beräkna ett tillägg för ränta motsvarande statslåneräntan ökad med 9 procent. Det är precis som idag men med den skillnaden att räntan bara beräknas på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor. Enligt gällande regler får alla delägare beräkna räntan oavsett hur stort omkostnadsbeloppet är. 

Sparat utdelningsutrymme från föregående år 

Det föreslås även att dagens uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år tas bort. Det sparade utdelningsutrymmet får däremot tillgodoräknas precis som vanligt.  

Närståendekretsen förändras 

Vilka som ingår i närståendekretsen har bland annat betydelse för om en andel är kvalificerad. Till exempel är en andel är kvalificerad för andelsägaren om delägaren själv eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning i företaget. Nu föreslås närståendekretsen att minska på det sättet att syskon, syskons make eller maka samt syskons barn inte längre ska ingå i närståendekretsen. Det innebär att ett ägande av ett syskon som inte är verksam i företaget kommer att leda till att det finns ett utomstående ägande i företaget.  

Tidsgränsen 

I många regler för kvalificerade andelar i fåmansföretag finns en tidsgräns på fem år. Tillexempel krävs det, för att en andel ska anses vara kvalificerad, att delägaren, eller någon närstående har varit verksam i företaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren. Det föreslås nu att den gränsen sänks till fyra år. Det innebär att tiden som ett företag behöver ligga i karens minskar. Det vill säga den tid som behövs för att andelen ska gå från att vara kvalificerade till att vara icke-kvalificerad sänks. Under den här perioden får varken delägaren eller någon närstående vara aktiva i företaget.  

Vad händer nu? 

Reglerna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2026. För att det ska vara möjligt behöver en proposition läggas fram i början av hösten 2025, så att riksdagen sedan kan fatta beslut senare under hösten.  

Vad ska du göra nu? 

I nuläget är detta endast ett förslag och vi kan inte med säkerhet veta att reglerna blir beslutade.  

Det viktigaste just nu är att du håller dig informerat om hur reglerna ser ut och hur de kan komma att påverka dig som delägare. För de flesta delägare innebär förslagen ett större gränsbelopp.  

Kontakta din redovisningskonsult för vägledning om du har frågor eller vill veta hur de föreslagna reglerna kan påverka just dig och din verksamhet.

The post Förenklade regler för fåmansföretag: Vad innebär förslagen för dig som delägare? appeared first on Tidningen Konsulten.