Artiklar
Personalliggare i fler branscher
Företag som bedriver verksamhet med fordonsservice, kropps- och skönhetsvård samt grossistverksamhet med livsmedel och tobak ska föra personalliggare från och med den 1 juli 2018.
Regeringen föreslår i en proposition att systemet med personalliggare utvidgas till att även avse fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet samt kropps- och skönhetsvårdsverksamhet.
Fordonsservice
Med fordonsserviceverksamhet avses underhåll och reparation av personbilar, lastbilar, bussar, motorcyklar och mopeder. Exempel på arbeten som utgör fordonsserviceverksamhet är reparationer, lackering, glasarbeten, tvätt, rekonditionering, hjulskifte och däckservice.
Livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet
Näringsverksamhet som avser vidareförsäljning av livsmedel, drycker och tobak till andra än konsumenter, räknas som livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet. Begreppet vidareförsäljning innebär att kravet på personalliggare inte omfattar producenter som till exempel bönder och fiskare.
Kropps- och skönhetsvård
Med kropps- och skönhetsvårdsverksamhet avses behandling av en persons kropp eller omsorg om en persons yttre, dock inte åtgärder som normalt utförs av hälso- och sjukvårdspersonal.
Till denna verksamhet räknas även frisörer som redan idag omfattas av kravet på personalliggare.
Exempel på kropps- och skönhetsvård är hårvård, ansiktsbehandlingar, håltagning i näsa, navel och öron, nagelvård, sminkning, tandblekning, tatuering, massage och ljusterapi.
Blandad verksamhet
I propositionen föreslås dessutom en utvidgning av vad som ska omfattas av skyldigheten att föra personalliggare vid så kallad blandad verksamhet. Om en näringsidkare bedriver både verksamhet som omfattas av skyldighet att föra personalliggare och annan verksamhet i samma verksamhetslokal, ska nödvändiga identifikationsuppgifter löpande dokumenteras i personalliggaren för de personer som är verksamma i den andra verksamheten.
Familjemedlemmar
Det föreslås också att nödvändiga identifikationsuppgifter löpande ska dokumenteras i personalliggaren när arbete utförs av enskilda näringsidkare, företagsledare i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag och dessa personers familjemedlemmar i de fall det finns en skyldighet att föra en personalliggare.
Arbetsgivardeklaration på individnivå
Ett nytt system med månadsvis rapportering på individnivå av löner och skatteavdrag införs stegvis i arbetsgivardeklarationen.
Företag som upprättar personalliggare börjar med månadsvis rapportering redan den 1 juli 2018, om de har minst 15 anställda. Men det gäller inte de branscher som omfattas av denna proposition. De kommer att omfattas av det nya systemet från och med den 1 januari 2019.
Ikraftträdande
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.
Regeringens proposition 2017/18:82
Karensavdrag i stället för karensdag
Regeringen föreslår i en proposition att bestämmelserna om en karensdag ska ersättas av ett karensavdrag i sjukförsäkringen.
Dagens regler om en karensdag innebära att arbetstagare med koncentrerad arbetstid får ett relativt högt avdrag om karensdagen inträffar under en dag med ett långt arbetspass. Vidare innebär bestämmelserna att arbetstagaren kan undvika avdrag motsvarande en hel dagsinkomst (karensdag) om han eller hon sjukanmäler sig sent på dagen.
För att uppnå en mer rättvis karens föreslår regeringen att karensdagen ersätts av ett karensavdrag.
Karensavdrag
Genom att ersätta bestämmelsen om karensdag med en bestämmelse om ett karensavdrag kommer sjuklön att kunna lämnas för samtliga dagar i sjuklöneperioden. Karensavdrag för sjuklön ska motsvara ett avdrag på 20 procent av den sjuklön som arbetstagaren beräknas få under en genomsnittlig vecka.
Genomsnittlig veckoersättning
För att kunna beräkna en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön behöver arbetstagarens genomsnittliga arbetstid per kalendervecka kunna räknas fram. Den i anställningsavtalet överenskomna tjänstgöringsgraden, eller det som i övrigt har avtalats gällande tjänstgöringsgrad, bör kunna användas till ledning för en sådan beräkning.
Kalendervecka
Med en vecka avses en kalendervecka, det vill säga en tidsperiod om sju dagar måndag till söndag. En kalendervecka är vald utifrån tanken om att karensavdraget ska vara andelsmässigt densamma för alla försäkrade oavsett antal arbetade timmar per vecka och oavsett hur dessa timmar är förlagda över veckans sju dagar.
För det stora flertalet försäkrade kommer avdraget storleksmässigt i pengar motsvara det nuvarande avdraget som sker i form av en karensdag.
Den närmare beräkningen av karensavdragets storlek ska få bestämmas genom kollektivavtal.
Ikraftträdande
De nya reglerna om karensavdrag ska träda i kraft den 1 januari 2019 och avse nya sjuklöneperioder som inleds från och med den dagen.
Regeringens proposition 2017/18:96
Bygga om lada till stall
Att anpassa en byggnad på en näringsfastighet för privat hästhållning på-verkar enligt Högsta förvaltningsdom-stolen inte rätten att göra avdrag för utgifter avseende reparation, underhåll och ombyggnad.
Vid inkomstbeskattningen delas fastigheter in i privatbostadsfastigheter och näringsfastigheter. Innehav av näringsfastighet räknas alltid som näringsverksamhet.
Ombyggnad av lada
Ann äger en lantbruksfastighet. På fastigheten finns ett småhus med tillhörande tomtmark och ekonomibyggnader. Hon äger två hästar som inte ingår eller kommer att ingå i en näringsverksamhet utan innehavet är betingat av privat intresse. En av ekonomibyggnaderna, en lada, ska användas som stall för hästarna. Den är dock i dåligt skick och det krävs olika åtgärder innan den kan användas som stall för hästarna. Tak och fasad ska renoveras och en ombyggnation ska ske invändigt där det ska byggas hästboxar och sadelkammare.
Förhandsbesked
Ann vände sig till Skatterättsnämnden och begärde besked om utgifter för reparation och underhåll av tak och fasad på ladan var sådana utgifter som får dras av i näringsverksamhet. Hon ville även ha besked om utgifter för invändig ombyggnation av ladan fick dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Frågan var alltså om avdragsrätten påverkas av att byggnaden ska användas privat.
Skatterättsnämnden
De aktuella reparationerna och ombyggnaden kan sägas ha ett privat syfte men samtidigt är det åtgärder som vidtas på den fastighet som konstituerar näringsverksamhet. Detta talar i sig för avdragsrätt, konstaterade Skatterättsnämnden, SRN. Vidare ger varken lagtextens ordalydelse i 19 kapitlet eller systematiken i inkomstskattelagen i övrigt stöd för annat än att denna typ av utgifter är avdragsgilla. Ett eventuellt privat nyttjande får beaktas genom regler om uttagsbeskattning i 22 kapitlet, framhöll SRN.
SRN fann att utgifterna för reparation och underhåll av tak och fasad samt utgifter för ombyggnaden får dras av i näringsverksamheten.
Högsta förvaltningsdomstolen
Skatteverket överklagade förhandsbeskedet och yrkade på att det skulle fastställas av Högsta förvaltningsdomstolen, HFD.
Enligt HFD var de planerade åtgärderna av sådant slag att utgifterna för dessa föranleds av själva innehavet av näringsfastigheten. Utgifterna får därför dras av i näringsverksamheten enligt de regler som gäller för respektive åtgärd.
Det förhållande att de aktuella åtgärderna syftar till att möjliggöra ett privat utnyttjande av byggnaden påverkar inte avdragsrätten för utgifterna, slog HFD fast i sin dom.
Dom 2017-12-13, mål nr 2169-17
Läs också Bygga om lada till stall >>
Uttagsbeskattning av stallplats
Kammarrätten bestämde uttagsvärdet till 500 kr per månad och häst vid uttagsbeskattning för privat användning av fyra stallplatser på hästägarens egen lantbruksfastighet.
När en företagare tar ut en förmån för privat bruk ur sin näringsverksamhet ska förmånens marknadsvärde redovisas som intäkt. Marknadsvärdet är det pris som företagaren skulle ha fått betala på orten för en motsvarande vara eller tjänst. Finns det inget jämförbart pris på orten ska ett uppskattat marknadsvärde användas.
Hästar på egen fastighet
Linda äger en lantbruksfastighet. Hon har fyra hästar på fastigheten och en av fastighetens ekonomibyggnader används till viss del som stall. Hästarna har tillgång till boxplatser och grönbete på gården.
Vid beräkning av det belopp som Linda ska uttagsbeskattas för anser hon att det måste beaktas att ladugården där hästarna är uppstallade inte är renoverad, det saknas sadelkammare samt varmvatten och att det är låg takhöjd. Det finns inte heller skrittmaskin, foderrum eller spolplats. Under Skatteverkets utredning har hon skickat in exempel på annonser avseende stallplatser och sommarbete där priser varierar mellan 200 kr och 500 kr per månad.
Skatteverket uppskattade marknadsvärdet till 700 kr, exklusive moms, per häst och månad.
Linda överklagade Skatteverkets beslut.
Förvaltningsrätten
Av förarbetsuttalanden framgår, enligt förvaltningsrätten, att om något bestämt marknadspris inte kan fastställas får man nöja sig med en uppskattning av ett intervall inom vilket marknadspriset rimligen bör ligga. Ligger priset inom detta intervall får priset anses marknadsmässigt.
För att uppskatta marknadsvärdet för de i målet aktuella stallplatserna ansåg förvaltningsrätten att en individuell bedömning måste göras. Hänsyn ska tas till att det aktuella stallet är slitet och ligger ute på landsbygden samt att inga löpande kostnader för till exempel strö och foder tagits upp i näringsverksamheten.
Förvaltningsrätten konstaterade att de annonser som Linda kommit in med kunde ge viss vägledning vid bedömning av marknadsvärdet även om de inte fullt ut avsåg hästhållning under jämförbara förhållanden. De stallplatser som Linda ska uttagsbeskattas för borde enligt förvaltningsrätten ligga i det övre spannet av den prisbild om 200-500 kr som de ingivna annonserna visar. Förvaltningsrätten bedömde därför att marknadsvärdet skäligen skulle uppskattas till 500 kr per månad och stallplats.
Kammarrätten
Skatteverket överklagade förvaltningsrättens dom. Kammarrätten i Göteborg instämde i förvaltningsrättens bedömning och avslog överklagandet.
Dom 2018-01-26, mål nr 3888-17
Läs också Bygga om lada till stall >>
Försenad årsredovisning kan vara bokföringsbrott
Bokföringsbrott föreligger när någon uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen till exempel genom att underlåta att bokföra affärshändelser, bevara räkenskapsinformation eller lämna oriktiga uppgifter i bokföringen.
För ett aktiebolag innebär bokföringsskyldigheten bland annat att den löpande bokföringen ska avslutas med en årsredovisning. Årsredovisningen måste upprättas i sådan tid att den kan läggas fram vid den årsstämma som ska hållas i bolaget inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Att inte upprätta årsredovisning i tid kan därför utgöra bokföringsbrott enligt brottsbalken.
Straffskala
Straffskalan för bokföringsbrott av normalgraden är fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, böter eller fängelse i högst sex månader.
Förseningar på mer än fem månader bedöms vanligtvis som bokföringsbrott av normalgraden, oavsett omständigheterna i övrigt. Vid förseningar på mellan tre och fem månader vägs även övriga omständigheter in.
Informationsunderskott
När årsredovisningen upprättats sent beaktas även det informationsunderskott som förseningen ger upphov till för till exempel aktieägare, banker och leverantörer. Ju högre omsättning och ju fler intressenter bolaget har, desto allvarligare är det att årsredovisningen blir försenad, framhåller Högsta domstolen, HD. En försening framstår som mer allvarlig än den annars skulle ha varit om bolaget har ekonomiska problem. I ett sådant fall kan även en försening som understiger fem månader anses vara brott av normalgraden.
Mot bakgrund av lagstiftarens strävan att enstaka och kortvariga förseningar inte ska leda till straff finns det sällan anledning att bedöma förseningar som understiger fyra månader som annat än ringa brott, påpekar HD.
Betydande oaktsamhet
I det första målet HD avgjorde hade Thomas åtalats för att han, i egenskap av ställföreträdare för AF AB, inte inom föreskriven tid avslutat den löpande bokföringen med en årsredovisning.
Förseningen av årsredovisningen hade uppgått till strax under fem månader. En sådan försening kan, enligt HD, som utgångspunkt bedömas som ringa brott. Bolagets redovisade omsättning som uppgick till 387 000 kr för det aktuella räkenskapsåret uteslöt inte att brottet kunde anses som ringa.
Av den årsredovisning som upprättats framgick emellertid att bolaget under de senaste två räkenskapsåren haft negativa rörelseresultat som inte var obetydliga och att bolagets egna kapital på den aktuella balansdagen var negativt. En försening av årsredovisningen var därmed särskilt ägnad att få menliga följder för bolagets intressenter, framhöll HD. Graden av oaktsamhet från Thomas sida framstod därför som betydande.
Enligt HD kunde det inte uteslutas att förseningen till viss del sammanhängde med vissa samarbetsproblem som Thomas haft med anlitad revisor. Men med beaktande av de uppgifter som framkom i målet var HDs uppfattning att förseningen främst förorsakats av grundläggande brister i bolagets bokföringsrutiner, rutiner som det ålåg Thomas i hans egenskap av styrelseledamot att övervaka. Vid en samlad bedömning kunde bokföringsbrottet därför, enligt HD, inte anses som ringa brott.
Thomas dömdes för bokföringsbrott till villkorlig dom och 40 dagsböter.
Dom 2018-02-28, mål nr B 1384-17
Bokföringsbrott trots anlitad redovisningskonsult
I det andra målet hade Peter åtalats för att han, som företrädare för SM AB, cirka nio månader för sent låtit upprätta bolagets årsredovisning.
Enligt Peter borde hans brott bedömas som ringa. Bolaget hade anlitat en redovisningskonsult som skötte bokföringen och han hade därför saknat anledning att tro att allt inte var under kontroll. Men HD påpekade att det är bolagets ställföreträdare som är ansvarig för bolagets bokföring och årsredovisning. Detta ansvar kan inte överlåtas på någon annan.
Förseningen av årsredovisningen hade överstigit fem månader. En sådan försening bör, som utgångspunkt, bedömas som bokföringsbrott av normalgraden framhöll HD. Det fanns dock omständigheter som gav anledning att överväga en mildare rubricering. En sådan omständighet var att verksamheten hade haft en förhållandevis begränsad omfattning. Den redovisade omsättningen hade uppgått till cirka 200 000 kr för det aktuella räkenskapsåret och antalet transaktioner hade uppgått till endast 15–30. Men när det är fråga om en försening på mellan åtta och nio månader kan emellertid brottet inte anses som ringa annat än under mycket speciella omständigheter. Några sådana omständigheter förelåg, enligt HD, inte i detta fall.
Peter dömdes för bokföringsbrott av normalgraden till villkorlig dom och 40 dagsböter.
Dom 2018-02-28, mål nr B 1555-17
Bokföringsbrott trots personliga problem
I det tredje målet hade Mona åtalats för att hon, som ensam styrelseledamot i IFAB AB, inte upprättat bolagets årsredovisning i föreskriven tid utan först med knappt fem månaders försening. En sådan försening kan, som utgångspunkt, bedömas som ringa brott.
I detta fall, ansåg HD, måste det beaktas att bolagets verksamhet varit förhållandevis omfattande med en redovisad omsättning om cirka 2,9 miljoner kr för det aktuella räkenskapsåret. Det hade också framkommit att bolaget under det sista räkenskapsåret gått med en inte obetydlig förlust som uppgick till cirka en kvarts miljon kronor och att det egna kapitalet vid räkenskapsårets utgång var negativt. En försening av årsredovisningen var, enligt HD, därmed särskilt ägnad att få menliga följder för bolagets intressenter.
Vid en samlad bedömning kom HD fram till att bokföringsbrottet därför inte kunde bedömas som ringa. Det gällde, enligt HD, även med beaktande av vad Mona har uppgett om att hon hade begränsade kunskaper om bokföring, att hon på grund av bolagets ekonomiska situation inte kunde betala bolagets bokförare och att hon hade svårigheter på det privata planet, kopplade till sina barns hälsa.
Mona dömdes för bokföringsbrott av normalgraden. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 40 dagsböter.
Dom 2018-02-28, mål nr B 5604-16
