Försenad årsredovisning kan vara bokföringsbrott

Bokföringsbrott föreligger när någon uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen till exempel genom att underlåta att bokföra affärshändelser, bevara räkenskapsinformation eller lämna oriktiga uppgifter i bokföringen.

För ett aktiebolag innebär bokföringsskyldigheten bland annat att den löpande bokföringen ska avslutas med en årsredovisning. Årsredovisningen måste upprättas i sådan tid att den kan läggas fram vid den årsstämma som ska hållas i bolaget inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Att inte upprätta årsredovisning i tid kan därför utgöra bokföringsbrott enligt brottsbalken.

Straffskala

Straffskalan för bokföringsbrott av normalgraden är fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, böter eller fängelse i högst sex månader.

Förseningar på mer än fem månader bedöms vanligtvis som bokföringsbrott av normalgraden, oavsett omständigheterna i övrigt. Vid förseningar på mellan tre och fem månader vägs även övriga omständigheter in.

Informationsunderskott

När årsredovisningen upprättats sent beaktas även det informationsunderskott som förseningen ger upphov till för till exempel aktieägare, banker och leverantörer. Ju högre omsättning och ju fler intressenter bolaget har, desto allvarligare är det att årsredovisningen blir försenad, framhåller Högsta domstolen, HD. En försening framstår som mer allvarlig än den annars skulle ha varit om bolaget har ekonomiska problem. I ett sådant fall kan även en försening som understiger fem månader anses vara brott av normalgraden.

Mot bakgrund av lagstiftarens strävan att enstaka och kortvariga förseningar inte ska leda till straff finns det sällan anledning att bedöma förseningar som understiger fyra månader som annat än ringa brott, påpekar HD.

Betydande oaktsamhet

I det första målet HD avgjorde hade Thomas åtalats för att han, i egenskap av ställföreträdare för AF AB, inte inom föreskriven tid avslutat den löpande bokföringen med en årsredovisning.

Förseningen av årsredovisningen hade uppgått till strax under fem månader. En sådan försening kan, enligt HD, som utgångspunkt bedömas som ringa brott. Bolagets redovisade omsättning som uppgick till 387 000 kr för det aktuella räkenskapsåret uteslöt inte att brottet kunde anses som ringa.

Av den årsredovisning som upprättats framgick emellertid att bolaget under de senaste två räkenskapsåren haft negativa rörelseresultat som inte var obetydliga och att bolagets egna kapital på den aktuella balansdagen var negativt. En försening av årsredovisningen var därmed särskilt ägnad att få menliga följder för bolagets intressenter, framhöll HD. Graden av oaktsamhet från Thomas sida framstod därför som betydande.

Enligt HD kunde det inte uteslutas att förseningen till viss del sammanhängde med vissa samarbetsproblem som Thomas haft med anlitad revisor. Men med beaktande av de uppgifter som framkom i målet var HDs uppfattning att förseningen främst förorsakats av grundläggande brister i bolagets bokföringsrutiner, rutiner som det ålåg Thomas i hans egenskap av styrelseledamot att övervaka. Vid en samlad bedömning kunde bokföringsbrottet därför, enligt HD, inte anses som ringa brott.

Thomas dömdes för bokföringsbrott till villkorlig dom och 40 dagsböter.

Dom 2018-02-28, mål nr B 1384-17

Bokföringsbrott trots anlitad redovisningskonsult

I det andra målet hade Peter åtalats för att han, som företrädare för SM AB, cirka nio månader för sent låtit upprätta bolagets årsredovisning.

Enligt Peter borde hans brott bedömas som ringa. Bolaget hade anlitat en redovisningskonsult som skötte bokföringen och han hade därför saknat anledning att tro att allt inte var under kontroll. Men HD påpekade att det är bolagets ställföreträdare som är ansvarig för bolagets bokföring och årsredovisning. Detta ansvar kan inte överlåtas på någon annan.

Förseningen av årsredovisningen hade överstigit fem månader. En sådan försening bör, som utgångspunkt, bedömas som bokföringsbrott av normalgraden framhöll HD. Det fanns dock omständigheter som gav anledning att överväga en mildare rubricering. En sådan omständighet var att verksamheten hade haft en förhållandevis begränsad omfattning. Den redovisade omsättningen hade uppgått till cirka 200 000 kr för det aktuella räkenskapsåret och antalet transaktioner hade uppgått till endast 15–30. Men när det är fråga om en försening på mellan åtta och nio månader kan emellertid brottet inte anses som ringa annat än under mycket speciella omständigheter. Några sådana omständigheter förelåg, enligt HD, inte i detta fall.

Peter dömdes för bokföringsbrott av normalgraden till villkorlig dom och 40 dagsböter.

Dom 2018-02-28, mål nr B 1555-17

Bokföringsbrott trots personliga problem

I det tredje målet hade Mona åtalats för att hon, som ensam styrelseledamot i IFAB AB, inte upprättat bolagets årsredovisning i föreskriven tid utan först med knappt fem månaders försening. En sådan försening kan, som utgångspunkt, bedömas som ringa brott.

I detta fall, ansåg HD, måste det beaktas att bolagets verksamhet varit förhållandevis omfattande med en redovisad omsättning om cirka 2,9 miljoner kr för det aktuella räkenskapsåret. Det hade också framkommit att bolaget under det sista räkenskapsåret gått med en inte obetydlig förlust som uppgick till cirka en kvarts miljon kronor och att det egna kapitalet vid räkenskapsårets utgång var negativt. En försening av årsredovisningen var, enligt HD, därmed särskilt ägnad att få menliga följder för bolagets intressenter.

Vid en samlad bedömning kom HD fram till att bokföringsbrottet därför inte kunde bedömas som ringa. Det gällde, enligt HD, även med beaktande av vad Mona har uppgett om att hon hade begränsade kunskaper om bokföring, att hon på grund av bolagets ekonomiska situation inte kunde betala bolagets bokförare och att hon hade svårigheter på det privata planet, kopplade till sina barns hälsa.

Mona dömdes för bokföringsbrott av normalgraden. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 40 dagsböter.

Dom 2018-02-28, mål nr B 5604-16